Klaga inte på bensinpriset!
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Om varje nybilsköpare konsekvent valde den trafiksäkraste och bränslesnålaste bilen i varje storleksklass, skulle svenska folkets bränslenota minska med 10 miljarder kronor per år. Med en körsträcka på 2000 mil/år och 20 procents bränslebesparing skulle den enskilde bilisten kunna minska sina bilkostnader med uppemot 4 000 kronor varje år.
Att de nyregistrerade svenska bilarna har högre genomsnittliga motoreffekt än alla övriga medlemsländer bör inte komma som en överraskning, när man vet att våra fordon har den högsta bränsleförbrukningen i Europa. År 2002 var genomsnittet för EU 77 kW, medan den genomsnittliga motoreffekten hos nya bilar i Sverige uppgick till 101 kW. På andra plats uppifrån låg Luxemburg (89 kW) och på tredje respektive fjärde återfanns Tyskland (85) och Finland (83). Den svenska medeleffekten uppgick till 81 kW 1990 och har således ökat med 25 procent på 12 år!
Motorprestanda som 1988 års motorjournalister betecknade som vassa bedöms av deras nutida kolleger (till stor del samma personer) som ointressanta eller slöa. Så går jakten på prestanda vidare och äter upp en stor del av den positiva effekt på bränsleförbrukningen som den tekniska utvecklingen gjort möjlig. Om dagens konsumenter hade nöjt sig med 1988 års topphastighet och acceleration, skulle bilarna klara sig med 10-15 procent mindre bränsle per kilometer.
Det är svårt att på objektiva grunder se varför svenskarna skulle behöva ha betydligt större och motorstarkare personbilar än andra européer. Det genomsnittliga antalet individer per hushåll i vårt land tillhör de lägsta i Europa. Vi är inte heller mer storväxta än tyskar, norrmän eller holländare (som är längst av alla).
Vår preferens för stora bilar kan inte heller förklaras av speciellt höga inkomster. Vinterklimatet skulle möjligen kunna tala för att vi behöver större bilar än andra, men det borde i så fall också gälla finländare och norrmän. Hänvisningar till risken för älgkrockar faller på samma grund. Älgar finns också i Finland och Norge.
Det hävdas ibland att svenskarnas preferens för stora och tunga bilar skulle vara ett utslag av ett högre säkerhetsmedvetande. Men i dag får även småbilar fyra stjärnor för hög passiv säkerhet av EURO-NCAP.
Stora bilar behövs om bilen ska dra husvagnar eller hästtransporter. Kanske kan en rilig förekomst av sådana släpfordon förklara svenskarnas preferens för stora och tunga bilar? Mot husvagnsteorin talar att antalet registrerade husvagnar ligger på samma nivå som 1990.
Tänk också på att bilar med AC drar mer bränsle än bilar utan. AC.n måste oftast köras hela tiden för att inte gå sönder vilket kostar stora summor pengar. Det skulle räcka med att veva ner rutorna under sommarmånaderna för AC.n behövs ju inte på vintern