Läkarna är schemalagda vid Västerviks sjukhus
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
När det gäller att hitta en bra lösning för att kunna bedriva jourarbete i enligt med den nya arbetstidslagen är det till syvende och sist frågan om Västerviks sjukhus ska vara ett akutsjukhus eller inte. Det ligger inte på mig att bestämma detta - även om jag har en klar uppfattning i frågan - utan det är ett politiskt beslut. Att bedriva dygnet runt verksamhet med hög medicinsk kvalitet och hög patientsäkerhet är dyrt - trots det hoppas jag att det är allas uppfattning att Västerviks sjukhus ska fortsätta vara ett akutsjukhus.
Ett vanligt missförstånd är att läkarna inte är schemalagda vilket är helt fel. Vanligtvis så har läkarna två olika scheman att följa. Grundschemat som är veckans 40 arbetstimmar samt jour- och beredskapsschemat. Så din uppmaning att schemalägga läkarna är redan gjord i dubbel bemärkelse. När det gäller din uträkning av övertidsersättning så är den delvis fel eftersom övertidsersättning varierar beroende på när på dygnet man har arbetat. Däremot när man tittar hur arbetstidslagen reglerar övertid och krav på ledighet så gäller att arbetad tid ska ersättas med motsvarande ledig tid (alltså timme mot timme) för att man ska få arbeta jour/övertid igen - det är detta som gör det möjligt att ge ekonomisk kompensation istället för ledig tid till en viss grad.
Vitsen med läkarnas arbetsvillkor är att man kan ha en tillgång av läkare dygnet runt med få anställda läkare. Avtalet ger en bra flexibilitet för verksamheten (chefen) och en viss frihet för läkaren att lägga ut sin kompensationstid - skapar bra arbetsmiljö. Dock är det chefen som till sist bestämmer om och när kompensationstid kan tas ut eller om den ska ersättas med pengar.
Det finns flera utredningar (till exempel "Läkarbemanning i landstinget i Kalmar län", Ledningsbolaget 2005) som visar att jourverksamheten utgör en betydande andel av den totala läkarresursen. Det vill säga att bemanna en primärjourslinje ger en läkarkostnad på 6-7 årsarbetande läkare. Förändringen i arbetstidslagen som träder i kraft efter nyår lägger en ytterligare begränsning på hur länge en läkare får arbeta under ett dygn - max 13 timmar. Resultatet är att den "underbemanningen" (vilket också påvisades i ovannämnda rapport) som råder vid många kliniker blir ordentligt synliggjord. Många läkare upplever att den nya arbetstidslagen skapar en grav försämring av läkarens tillgänglighet för patienterna. För de flesta läkarna är det en stor frustration att inte kunna vara tillgänglig för sina patienter.
En lösningen är att rekrytera fler läkare (precis som du själv föreslog). Problemet är att det är en nationell brist i många specialiteter, i synnerhet röntgenläkare. Vid min tidigare arbetsplats saknades det 25-30 röntgenläkare. Att komma till rätta med denna brist gör man inte i en handvändning eftersom det är en mycket lång utbildning läkaren har - 5½ år på läkarutbildningen, två år som AT-läkare och minst fem år som ST-läkare. Totalt 12-13 år efter gymnasieutbildningen. Efter denna långa utbildning är läkaren nybliven specialistläkare och sedan tar det ytterligare år att bli överläkare. I väntan på att kunna rekrytera fler läkare är avstegsavtal en möjlig lösning för att hantera den "akut" uppkomna situationen med den nya arbetstidslagen.
Till L.K. vill jag säga att du är välkommen att besöka mig så kan vi diskutera olika lösningar och gå in i fler detaljer eftersom detta är en komplex fråga som har olika lösningar på olika kliniker.Därmed avslutas debatten mellan L.K. och Anders Wennerberg för den här gången.