Livet på landet

Västervik2005-12-13 00:25
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Svar till Sonja Fransson, Blankaholm.
Varför tror du Sonja att just du kan rädda det som kanske inte räddas kan? Det gick ju inte så bra förra gången, så varför skulle det lyckas nu? En liten bybutik är ju en butik där man handlar det man glömt i stan. Så är det bara. Jag tror inte att Blankaholmsborna tar för givet att deras butik bara ska finnas. Däremot tror jag att de ortsbor som handlar i stan gör ett mycket medvetet val. Man väljer att handla där man får mest för pengarna och där det finns de varor man vill ha. Det råder inte ens du över!
När vi stängde Konsumbutiken i december förra året hade jag handlat för över 86 000kronor (det vet jag genom kontoutdraget på mitt Med Mera-kort). Under mina 28 år som anställd var jag köptrogen till 100 procent, först i Gunnebo och sedan Blankaholm. Jag visste inte vad jag gick miste om! När jag blev arbetslös var mitt förhållande till Konsum över. Jag bestämde att hädanefter handlar jag där jag vill. Det beslutet har gjort att mitt matkonto minskat med 25 000 kronor det här året. Ändå äter vi både mycket och gott!

För det mesta veckohandlar jag i Västervik där det finns precis det jag vill ha. Stort sortiment på frukt och grönt, välfylld köttdisk både svenskt och utländskt kött till bra pris. Första gången jag stod i kassan och skulle betala höll jag på att svimma när jag såg hur mycket jag fick för pengarna! Behöver jag komplettera åker jag till Ankarsrum. Där finns allt. I Hjorted är också bra om man har glömt något (vilket man ofta har). Varför skulle jag neka till det? Hycklare är det värsta jag vet!
Så här ett år efter Konsums nedläggning står man med facit i hand. Vem vill storhandla i en liten landsortsbutik, eller vem har råd? Svar: nästan ingen. Den lilla butiken måste ju ta bättre betalt för sina varor på grund av högre inköpspris, dyrare leveranser etcetera. Det räcker inte långt med ett nytt och fint golv när det är priset som avgör!
Tror du någon glömmer att vi alla blir gamla en dag, det behöver man ju bara titta sig i spegeln för att bli påmind om. Så mycket solidaritet finns inte att alla i samhället är beredda att betala så mycket mer för maten bara för att de gamla ska kunna bo kvar. Glöm det! Det är många som inte ens kan stava till det ordet. För att bo på landet måste man vara både envis och stark samt ha en bra bil med stort bagageutrymme.
Ja, nu har jag stuckit ut hakan igen så jag räknar iskallt med att jag får på käften.
Läs mer om