INSÄNDARE: Måluppfyllelsen är problemet

Om man jämför våra resurser i till exempel pengar per elev, antal lärare per 100 elever och andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning så ligger vi bättre till än snittet av kommuner i Sverige och i några fall förhållandevis betydligt över snittet, men ser vi sedan på måluppfyllelsen i årskurs 9 så ligger vi strax under kommungenomsnittet, vilket vi har gjort i princip sedan mitten av 1990 talet. Detta faktum har resulterat i att vi sedan 2004 har arbetat med att ändra på det pedagogiska arbetet och förhållningssättet i skolan. Att det tar tid vid förändringsarbete är jag medveten om, men att vi ändå skulle stöta på motstånd var delvis en viss överraskning och besvikelse för mig. Däremot måste jag framhålla er inom lärarfacken att ni på kommunal central nivå verkligen försöker få till stånd en förändring i den riktning som du efterlyser i er insändare. Jag är positiv till detta, vilket ni också vet då vi har pratat om detta vid ett par tillfällen. Däremot är målet att alla elever ska ha minst godkänt i alla ämnen när de lämnar grundskolan (vilket är högre mål än "Sveriges bästa skola"). Jag vet att det har ansetts som provocerande av vissa men jag är övertygad om att det är realistiskt, men det blir verklighet först när alla vi som arbetar med våra ungdomar tror på det. Är förväntningen att några av eleverna inte kan, då blir resultatet därefter också. Men även jag inser att resurser i form av löner, utbildad personal och arbetsmiljö i form av bra undervisningsmiljö är viktiga faktorer och detta jobbar vi också med.

Insändare: Måluppfyllelsen är problemet

En av orsakerna till det sämre resultatet i Lärarförbundets årliga redovisning av "Bästa skolkommun" var att man i år lagt till två nya kriterier, som båda är relaterade till elevernas studieresultat det vill säga måluppfyllelsen och just måluppfyllelsen är vår kommuns stora problem.