Mitchels bild av barnhemmet stämmer inte med min
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
hygien och mattider. Men så måste det ju ändå vara när det är så många barn på ett ställe. Många gick ju också i skolan, Breviksskolan. Det enda straff som jag kan minnas var att man inte fick någon efterätt om man inte åt upp all sin mat. Som 3-åring bodde man på något som kallades Kolten. Där var bara barn upp till en viss ålder. Som 8-åring bodde flickorna på ett plan och pojkarna på övre plan. När det var matdags slog någon på en gongong och alla barn samlades i matsalen.I källaren så fanns det lekmöjligheter med en koja i ett hörn och bänkar med bord där man fick
måla och pyssla.Vi hade en tv i ett rum vid personalrummet som vi fick titta på ibland. På lördagarna kunde man gå till kiosken och köpa
lördagsgodis.Jag har så svårt att ta till mig bilden som Mitchel ger av barnhemmet. Personalen var jättebra som jag minns det. Det enda problemet som jag hade var att jag var mobbad på skolan. Men jag tror inte jag sa något när jag kom hem till barnhemmet. Om jag hade gjort det så hade de säkert gjort något åt det. Jag har bara positiva saker att säga om Breviks barnhem. Jag hoppas att personalen som jobbat där inte tar åt sig den oförtjänta kritiken som Mitchel ger.Tror ändå inte det kan ha hunnit förändrats så mycket på de få åren som skiljer mellan när han och jag vistades där.