Mitt och ditt
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Efter avslutat dopp åker vi hemåt och väskorna packas upp. Vi har glömt den rosa påsen innehållande armpuffarna och cyklopet/snorkeln. Vi ringer till den mycket vänliga personalen som kollar igenom förråd och bland kvarglömt, men utan framgång.
Tänk att saker kan gå iväg av sig själva. Armpuffarna med form av hajar var inköpta i februari. Cyklopet med snorkel som är grönt och genomskinligt var en gåva av mormor i sexårs-
present. Du som har ett barn som kanske ville "låna" eller kanske äga, se till att lämna tillbaka sakerna till simhallen.
Eller du kanske inte har någon koll på vad ditt barn "hittar" eller varifrån saker kommer? Var finns känslan av mitt och ditt?
Stina Brinkby