Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Ibland får jag känslan av att junilistan bara ägnar sig åt att bevaka vad andra ledamöter och partier i Europaparlamentet gör istället för att göra någonting själva. Och jag är ständigt under luppen. Jag har under lång tid blivit påhoppad av junilistan med samma argument och samma kritik varje gång.Hans Nilsson, junilistan, att jag röstar ja till det mesta i parlamentet utan att reflektera över konsekvenserna. Jag vill rekommendera Nilsson att studera röstlistorna innan han uttalar sig nästa gång, det kan för övrigt vem som helst göra.Jag är socialdemokrat och tillhör dem som kallar sig EU-kritiker och jag är också ordförande för socialdemokratiska EU-kritiker. När vi nu är med i EU så är mitt mål att arbeta för att EU ska vara så bra som möjligt för folket. Det kan innebära att man får kompromissa ibland, att man inte alltid får som man vill. Det är politik och det är demokrati. Det betyder också att jag granskar och kritiserar alla frågor innan vi går till beslut. Jag arbetar inte som junilistan som nästan konsekvent lägger ned sina röster eller röstar emot i alla frågor.Än en gång vill jag förtydliga att jag står för det budskap jag gick ut med i valrörelsen för drygt fyra år sedan. Jag har också tydligt gjort klart det i mitt arbete i EU-parlamentet genom att åtskilliga gånger rösta annorlunda än mina Svenska s-kollegor och hela den stora s-gruppen.Är man kritisk och socialdemokrat ska man naturligtvis rösta på socialdemokraterna. Som kritisk socialdemokrat tillhör jag den socialdemokratiska gruppen i parlamentet, som är den näst största. Att tillhöra en stor grupp innebär också här att man har större möjligheter att påverka. Större än i den grupp som junilistan tillhör. Men vi börjar ju nu närma oss nästa EU-parlamentsval - den 7 juni 2009. Och det märks på Junilistans argumentation och retorik. Till synes desperat försöker man övertyga alla att är man kritisk och socialdemokrat ska man rösta på junilistan. Ett mycket ologiskt resonemang.
