Nu får ni veta min åsikt om Östra Akademin
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
För att jag nu ska kunna återge ett händelseförlopp som inte har inträffat, måste jag vika ut texten för att läsaren ska ha någon möjlighet att förstå vad det handlar om.
Till att börja med är det inte Gunnar Jansson som jag ska stå till svars för. Däremot vill säkert några av mina väljare ha en förklaring. Jag skriver några, för det var flera som kontaktade mig redan efter beslutet i barn- och utbildningsnämnden och irriterat undrade varför vi yrkade avslag i barn- och utbildningsnämnden på en ansökan från Östra Akademin om utökning av program. De har redan fått min förklaring, nu får ni ta del av den.
Min ideologiska grundsyn är att jag är positiv till friskoleetablering, jag tror att den kreativitet som frigörs när människor får engagera sig och göra det dom tror på är mycket positivt för samhällets utveckling.
Nu är det så att ibland får de ideologiska åsikterna stå tillbaka i nämndbesluten. Som ordförande i nämnden är det min skyldighet att se till nämndens bästa inte minst ekonomiskt, då vi står som ansvariga inför kommunfullmäktige, dessutom är jag som ordförande ytterst ansvarig och kan till och med hamna i en rättsprocess om jag "äventyrar" kommunala skattemedel. I den föredragning nämnden fick framgick det att vi genom en utökad etablering riskerar dra på oss ett ekonomiskt underskott i form av ökade interkommunala kostnader, som i sin tur kan riskera nedläggning av "dyrare" utbildningar. Därav mitt ställningstagande i barn- och utbildningsnämnden.
I kommunstyrelsen är min roll lite annorlunda, jag sitter inte där som ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Där företräder jag centerpartiets medlemmar mer utifrån ett ideologiskt helhetsperspektiv, det vill säga inte bara skolfrågor. Visserligen framförde jag nämndens beslut och argumenterade för de risker som ett bifall kan innebära. Detta gjorde jag, dels i min partigrupp och på det förmöte som varje politisk gruppering har inför kommunstyrelsen.
Att jag sedan inte begärde ordet på själva styrelsemötet, berodde på att vi fick en mycket bra föredragning av förvaltningschefen på barn- och utbildningskontoret, som klart redovisade varför nämnden föreslog avslag.
När vi sedan gick till beslutsomgång ställde ordförande som vanligt bifall mot avslag, och fann att kommunstyrelsen bifallit ansökan om utökning för Östra Akademin, eftersom ingen begärde votering gick vi vidare till nästa fråga.
Detta var bakgrunden. Nu kommer då kravet från Gunnar Jansson att jag ska rekonstruera en votering som inte har förekommit. Jag måste väl då försöka beskriva hur jag då skulle ha tänkt.
Här borde jag slitas mellan två saker, dels en personlig övertygelse om att samhället bäst utvecklas genom att vi låter människors kreativitet komma fram och att socialdemokratisk politik genom åren motverkat detta och faktiskt till viss del har gjort oss människor både passiva och bidragsberoende, detta borde gjort att jag röstat ja till friskola.
Å andra sidan kan vi inte komma ifrån, att jag med utgångspunkt från nämndens ställningstagande, borde ha röstat nej till friskola.
I denna situation hade jag kanske avstått från att rösta.
För mig är det en "storm i ett vattenglas", för i slutändan är det ändå skolverket som tar det slutgiltiga beslutet, och här visar dessutom erfarenheten att de tar en mycket liten hänsyn till vad en kommun föreslår.
Nu har jag varit mycket öppen och ärlig, jag har redovisat en sak som jag egentligen inte hade behövt göra. Jag vill avsluta detta med att säga.
För dem som ser allt i svart och vitt är politik enkelt. Men jag vet att de som varit med ett tag själva har hamnat i liknande ideologiska "kriser", detta gäller nog även Gunnar Jansson!? Därför ser inte jag detta som en förtroendefråga. Alla som känner mig vet att jag tar mitt ansvar, det är det som är viktigast. Om mina väljare inte litar på mig, är jag inte kvar efter nästa val, då får någon annan ta vid. Men att Gunnar Jansson försöker svartmåla mig ligger ju i politikens natur, eftersom han vill få tillbaka makten och fortsätta driva socialdemokratisk politik. Dessutom tycker jag nog att Gunnar kunde ha frågat mig på vår nämnd i går.
Trots denna skriftväxling mellan Gunnar och mig, känner jag förtroende för personen Gunnar Jansson, däremot delar jag inte hans politiska åsikter.