INSÄNDARE: Onödiga strandskyddsärenden

Lagen om strandskydd anger 100 m, men därutöver kan länsstyrelserna utvidga skyddet till 300 m för speciellt skyddsvärda områden, vilket medfört att de flesta länsstyrelser för säkerhets skull lagt ut 300 m generellt längs våra kuster och skärgårdar. För varje byggnadsåtgärd som ska företas inom dessa 300 m ska man alltså ansöka om dispens. Det handlar vanligen om småsaker som friggebodar och tillbyggnader av olika slag på befintliga tomter och hus, åtgärder som inte påverkar allmänhetens tillträde och inte heller växt och djurlivet längre ner på stranden. Det läggs alltså ner mycket handläggarkraft från länsstyrelsetjänstemännens sida, och de sökande måste ta fram underlag och handlingar och betala avgifter för sådant som i vanliga fall inte är bygglovpliktigt. Om man från regeringshåll beslutade sig för att det är 100 m som gäller och inte 300 m så skulle antalet dispensärenden sjunka drastiskt, utan att det skulle påverka allmänhetens tillträde till våra stränder. Dessutom skulle berörda handläggare kunna fokusera bättre på det som är viktigt. Birgit Friggebo vågade det på sin tid förenkla reglerna för småsaker inom byggandet. Det är kanske dags för Andreas Carlgren att ta ett sådant steg.

Insändare: Onödiga strandskyddsärenden

Naturvårdsverket redovisade i dagarna att 95 procent av alla tusentals ärenden angående strandskyddsdispens beviljas. Vad som inte framgått i den senaste tidens debatt är att vi i realiteten har 300 m strandskydd idag, vilket får konsekvenser för antalet sökta dispenser.