Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Svar till Bror Lindahl och Nils Ronquist i Västerviks-Tidningen den 21 januari.Jag ser det inte som en tillbakagång. Jag ser det som en mental mognad - att pengar inte är något annat än en bytesvara och att man inte bör mer än äta sig mätt, köra mer än en bil i taget i en viss hastighet och så vidare. Överskott ska gå till stat och kommun för utportionering till naturvård, sjukvård, undervisning med mera. Det är helt enkelt en fråga om att individen ska ha en "sund" livsfilosofi.Att klimatet har problem har säkert många orsaker, bland annat människans överproduktion. Överproduktionen är en stor orsak till finanskrisen, klimathysterin = växthuseffekten = naturen säger enligt mig i från om att vi använder naturresurserna på fel sätt innan vi kollat upp vad vi ger tillbaka till naturen i resprodukter, avfall. Naturen blir sjuk av restprodukterna. Vi har för bråttom att komma ut med produkterna för att tjäna pengar. Pengarna är viktigare än naturens välmående. Enklare än så kan jag inte förklara min tankegång i den här frågan. Vad anbelangar mängden naturresurser, tror jag att moder Jord döljer mycket under ytan, men jag hoppas människans girighet och nyfikenhet inte blir för mycket dumhet och vi spränger sönder vårt ursprung.
