INSÄNDARE: Pensionärer - tänk efter före!

Jag är en ensamstående änkling som haft huvuddelen av min yrkesverksamma tid när marginalskatten var hög och då maxtaxa på dagis inte existerade i "normala" inkomstlägen. Möjligheterna, för den som blev ensam när barnen var små, att spara i pensionsförsäkring eller motsvarande var därmed mindre än vad de sannolikt är i dag. I grunden har jag en socialliberal syn och känner en värdegemenskap med ett av alliansens partier. Med stor respekt för det som åstadkommits på det sociala området av vänsterregeringar tror jag också att det skulle vara välgörande med ett regeringsskifte.
Det stundande valet får givetvis inte bara bli ett kortsiktigt plånboksval. Att fler, inte minst ungdomar, kan komma i arbete har vi alla ett intresse av. Mot bakgrunden att alliansen vill uppmuntra arbete genom en skattesänkning (cirka 1 000 kronor i månaden för dem som har arbete, men ej för arbetslösa och pensionärer alla kategorier, sjuk-, förtids-,ålders) har jag gjort följande beräkningar och bedömningar:

Jag jämför utvecklingen under 10 år för en pensionär med 15 000 kronor i månaden i pension med en som arbetar med 20 000 kronor i månadsinkomst. Höjningen av pensionen är 0,9% (min höjning senare år) och inkomsten 3,5% (ett genomsnitt för många grupper i aktuellt inkomstläge senare år). Skatt är beräknad efter tabell 34 (bland annat Västervik).
Med 15 000 kronor i pension disponerar jag efter skatt år 2006 10 569 kronor. Med 20 000 kronor i lön disponerar jag 13 662 kronor eller en skillnad på 3 093 kronor.
Med pensions- respektive löneutveckling enligt ovanstående förutsättningar och dagens skatteskalor blir pensionen respektive inkomsten efter skatt år 2016 11 454 kronor respektive 18 503 kronor eller en skillnad på 7.049 kronor. Pensionärens disponibla inkomst har ökat med 885 kronor eller 5,9 procent på tio år medan löntagarens har ökat med 4 841 kronor eller 24,2 procent. Pensionären kommer med största sannolikhet att successivt och snabbt få minska sin standard (och/eller komma in i bidragssystemen) för att möta ökade kostnader för hyra, el och annan energi, försäkringar med mera.

Skattereduceringen (kanske netto cirka 500 kronor per månad) för dem som arbetar och ökade kostnader (trafikförsäkring, mediciner med mera utan kompensation genom skattesänkning) för dem som inte arbetar har inte tagits med men förstärker givetvis skillnaderna.
Ändringen av fastighetsskatten har jag inte heller tagit upp bland annat på grund av många oklarheter. Det är väl dock ingen tvekan om att det främst är fastighetsägare i särskilda storstadsområden och/eller de med mycket exklusiva skärgårdstomter som gynnas i särklass mest. Här borde man kunna finna andra lösningar, kanske med återinförande av åldersfaktor och väsentligt höjd reavinstbeskattning som kompensation för ändringar i fastighetsskattesystemet.

Hur skall jag rösta för att de som av olika anledningar inte kan arbeta inte skall "straffas" mera och för att inte klyftorna i samhället skall förstärkas? Rösta på ett sätt i riksdagsvalet och ett annat kommunalt? Rösta blankt i riksdagsvalet? En sak är säker: jag skall bestämma mig så att jag kan rösta för det är en rättighet som jag vill värna om.

Insändare: Pensionärer - tänk efter före!