INSÄNDARE: Riv inte Stenhamra skola

Det går att se på ett stycke mark på åtminstone två olika sätt. Ett utrymme där byggnader kan placeras - om det som redan finns där först avlägsnas. Eller en plats på jorden som är en förutsättning för det som redan finns där.Nu kommer ni kanske att tänka på Saltkråkan. Direktören som spekulerar på Snickargården:"Ja, huset är ju inget att ha - det skulle jag i så fall riva. Men tomten är ju fantastisk."Det är inte så dumt som liknelse med ett hus i Västervik, det heter inte Snickargården men har å andra sidan mer av snickarglädje. Jag tänker på Stenhamra skola, som kommer att rivas om kommunen utan vidare säljer fastigheten till Bostadsbolaget.När man hör debatten kan man ibland tro att huset är något som ingen vill ha utan mest står i vägen - inget kunde vara felaktigare. Förutom nuvarande värdefulla skolverksamhet finns idéer om allt från stenhuggerimuseum till småindustri och om inte annat vore huset säkert attraktivt på hyresmarknaden. Lite märkligt att ha så bråttom att riva något som folk snart sagt slåss om att få använda.Vem är då egentligen fru Sjöblom i det här fallet? Jo, det är Västerviksborna, som innerst inne äger Stenhamratomten, det gör inte kommunen, "de bara sköter det åt henne", som Pelle i Saltkråkan säger.Jag är väl bara en gammal farbror Melker, som inte har någon rätt utan bara ljuva minnen från tiden som familjen bott i huset - och sådana sentimentala hänsyn kan man ju inte ta. Även om jag inte vill sticka under stol med att jag helst skulle vilja se hela tomten bevarad, så förstår jag Bostadsbolagets behov av mark att bygga bostäder på. Jag kan till och med ha förståelse för tanken att fylla igen så många luckor som möjligt i stadsbebyggelsen - komplettering kallades det redan på 70-talet när jag utbildade mig till byggnadsingenjör.Vad jag inte förstår är inställningen att allt gammalt måste raderas för att något nytt ska kunna åstadkommas - det är som att man är rädd för smitta. Men rivningsraseri hade vi nog av på 70-talet. Mitt motto är i stället "Kontinuitet och förnyelse".Dessbättre är jag inte övertygad om att Bostadsbolaget har en så ensidig inställning. Jag tror att Bostadsbolaget egentligen mycket väl kan tänka sig att bygga bostadshus runt omkring Villa Stenhamra, för det är det som är Bostadsbolagets uppgift - inte att avlägsna det som har en enda plats på jorden.Fastighetsjuridiskt går det säkert att lösa på olika sätt. Det blir förstås mer komplicerat att först stycka av en liten trädgård runt själva villan innan man säljer resten till Bostadsbolaget - men det kan knappast bli så mycket mindre intäkt för kommunen och knappast så mycket färre lägenheter för Bostadsbolaget och Västerviksborna, som i stället får behålla en verklig pärla - till glädje och nytta inte minst för en fungerande skola. Och Västerviksborna är väl envisa som en gammal get - och hör ganska bra också: Om ett par år kan man ju i värsta fall välja någon annan att sköta ens fastigheter.FREDRIK FLINK

Insändare: Riv inte Stenhamra skola