Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
SJ dras med problem: förseningar, överfulla vagnar, dubbelbokningar m m. Även Skånetrafiken uppvisar likartade symptom. Om alliansregeringens höga svansföring i miljö- och klimatfrågorna ska få någon hållbar trovärdighet lär det t ex bli nödvändigt för riksdagen att rucka på sitt gamla principbeslut om att varje trafikslag ska bära sina egna kostnader. Annars lär det ta tid att få fason på landets järnvägstrafik. Eftersom eldrivna tåg torde vara det mest miljövänliga samfärdsmedlet för god tid framöver borde betydande investeringar göras i underhåll och upprustning av vagnpark och befintliga spår, men givetvis också i utbyggnad av nya höghastighetsbanor och snabbtågset. Då staten genom Banverket förvaltar järnvägarna och genom SJ äger "hela folkets järväg" bestämmer staten alltså över investeringsanslagen och riktlinjerna för SJ:s prispolitik.SJ har en nyckelroll som miljöskonsamt trafikföretag och borde därför kunna undantas från det allmänna kravet på att ge en god/hög real avkastning till staten. Biljettpriserna är knappast rimliga i förhållande till alternativ som flyg eller bil på längre sträckor, om man inte planerar sitt tågresande med 3-månaders horisonter... För att få fler att resa miljövänligt med tåget borde staten öppna upp för konkurrens eller subventionera SJ. Men det är för närvarande trångt på spåren och att öppna för konkurrens på de lönsammare delarna av stambanorna blir en krystad manöver om man inte samtidigt inskränker dagens trafikeringsrätt för SJ. Att den förra regeringen eftersatte infrastrukturen borde inte få innebära att den nuvarande, som hittills, följer i samma spår...!
