Självklart ska skolmat vara gratis
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Självklart skall hela undervisningen vara gratis, liksom mat och allt annat, vilket den i större delar av Sverige faktiskt fortfarande är. Gratis skolmat är en del av den svenska välfärden vars syfte är att ge de arbetande, arbetslösa och unga det som marknaden inte kan garantera: bra undervisning, sjukvård, trygghet genom socialförsäkringssystem med mera.
De senaste årtionden har dock denna välfärd attackerats och MUF med sitt moderparti har varit bland de främsta förespråkarna för en nedmontering av vårt välfärdsystem. Argumenten som framförs är att välfärden kostar för mycket, att vi har blivit fattigare och måste spara. Sanningen är dock att Sverige som helhet har blivit mycket rikare under samma tidsperiod. Dock har låg- och medelinkomstigare blivit fattigare samtidigt som den totala rikedomen ökat, eftersom en stor omfördelning av tillgångarna skett till de som redan är välbärgade.
Detta kan enkelt visas genom att kort studera utvecklingen av Sveriges BNP sedan 1980. Sedan 1980 har Sveriges BNP vuxit med över 961 461 miljarder kronor. Men genom beslut fattade i Sveriges riksdag har andelen av Sveriges BNP som går till det offentliga minskats från 35,7 procent 1980 till 29,1 procent. Under 1990-talet genomfördes enorma skattesänkningar för höginkomsttagare. Detta berövade välfärdsstaten 151 miljarder kronor! Istället för att dessa pengar skulle fortsätta gå till skola, vård, omsorg med mera skulle de gå till de redan rika. 1990 talets omfördelningspolitik ledde till att den 10 procent rikaste delen av svenska folket kunde öka sina tillgångar med 1 000 miljarder kronor!
Det är alltså en politik för ökade klassklyftor som MUF och deras borgerliga allierade står för, införandet av skomatsavgiften som MUF stödjer är ett tydligt exempel. Avgiften slår mot låg- och medelinkomstigare, för rika familjer är inte avgiften ett problem.
Med en sådan politik får man nog inte räkna med ett alltför stort stöd bland ungdomar. Dagens etablerade partier driver knappt några ungdomsfrågor, och när dessa drivs så drivs de oftast på ett sätt som direkt missgynnar ungdomarna. Vi i socialistiska partiet har dock inte märkt något sviktande engagemang, tvärt om. Detta förklarar vi med att vi är för en politik för en utökad välfärd och mot nedskärningar, det vill säga en politik för ungdomar, arbetande och arbetslösa människors intressen.