Skapa riktiga jobb
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Varje dag är det över en miljon svenskar som av olika anledningar inte går till jobbet. Varje dag knäcks människors självförtroende samtidigt som utanförskapet tär på människors privatekonomi. Kostnaden för arbetslöshet, långtidssjukskrivning och förtidspensioner syns i statsbudgeten som statistik, men bakom varje siffra finns en människa av kött och blod.
De vill inget hellre än att vara med och bidra till tillväxt och utveckling, få en möjlighet att känna gemenskapen som ett arbete innebär. Men dessa människor ser inte socialdemokraterna. Istället utropar finansminister Pär Nuder att "vi lever i den bästa av världar".
Socialdemokraterna tycks inte heller se det stora utanförskapet bland våra unga. 146 000 unga står i dag utanför arbetsmarknaden. Bara under denna mandatperiod har ungdomsarbetslösheten stigit med över 30 procent, men det tycks inte bekomma finansminister Pär Nuder, som tycker att det är "den bästa av världar". Det är ett hån mot alla unga som inte får en chans till ett riktigt jobb.
Arbetslivsminister Hans Karlsson har också gjort tappra försök att måla en ljus bild av arbetsmarknaden.
De 146 000 unga som står utanför arbetsmarknaden och som riskerar att hamna i permanent utanförskap nämner han naturligtvis inte.
Regeringens påstådda handlingskraft manifesteras genom en uppräkning av en rad arbetsmarkandspolitiska åtgärder. Med något undantag handlar allt om tillfälliga åtgärder. Förslagen för nya, riktiga och varaktiga jobb lyser med sin frånvaro.
Regeringen har exempelvis inga förslag om förbättringar av företagsvillkoren så att företagen vågar växa och anställa. Här ser vi en tydlig skillnad mellan socialdemokraterna och centerpartiet. Socialdemokraterna vill ha tillfälliga arbetsmarknadsåtgärder medan centerpartiet vill ge förutsättningar för företagen att skapa nya, riktiga jobb.
Genom fler jobb i den privata sektorn läggs grunden för en god välfärd med en bra offentlig sektor. Det sambandet tycks socialdemokraterna blunda för.
Det skall löna sig för företag att växa och anställa. Därför vill centerpartiet sänka arbetsgivaravgifterna för företag som nyanställer, reformera 3:12-reglerna och satsa på kvinnors företagande. Slopat medfinansieringsansvar i sjuklönen, enklare regler och minskad byråkrati är andra exempel som signalerar att vi tror på företagarna och vill skapa förutsättningar för nya jobb. Detta måste kombineras med sänkta skatter för dem med låga och normala inkomster så att det blir mer lönsamt att arbeta.
Socialdemokraterna angriper centerpartiet för att vi vill underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden. Det är en märklig prioritering men som får stå för socialdemokraterna. Centerpartiet vill inrätta så kallade ungdomsavtal där Las luckras upp för att arbetsgivare - privata såväl som offentliga - skall bli mer benägna att anställa människor som är under 26 år.
Ett av de största problemen för ungdomar är att de inte får in en fot på arbetsmarknaden. Ungdomsavtalen skulle ge dem som har svårast att få ett jobb en chans att faktiskt få komma in. Ungdomsavtalet är frivilligt för båda parter och gäller således inte per automatik som socialdemokrater försöker påskina.
Det ger rätt till vanlig lön, a-kassa, sjuklön och förtur. Det är långt mycket bättre villkor än vad som finns för de så kallade plusjobben, som socialdemokraterna slår sig för bröstet för. Plusjobben berättigar nämligen inte till någon av de fyra punkterna ovan. Tvärtom, efter två års plusjobb åker man tillbaka ut i kylan.
Socialdemokraternas tal om trygghet och kritik mot ungdomsavtalen faller därför platt. Den största otryggheten sitter i utanförskapet. Vi anser att det är bättre att få in en fot på arbetsmarknaden än att ha två kvar utanför i arbetslöshet.