Skillnad på fattig och rik

Västervik2006-11-08 00:25
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Överklassens sätt att tukta det arbetande folket under tidigare årtionden var då enligt tongivande ekonomer att arbetare skulle hållas på existensminimum. Det var delvis av ekonomiska skäl. De fattiga skulle hållas fattiga, annars kunde de aldrig bli industriellt anpassade. Men det var också för deras egen skull som de skulle leva på svältgränsen. Tanken var att om arbetarna inte hölls fattiga och i herrans tukt och förmaning skulle de bara ägna sig åt supandet och lättja.

Jag har tänkt på överklassens tidigare enkla och uppriktiga syndsätt när jag tagit del av den borgerliga alliansens förslag. De är inte lika tydliga men åtgärderna är i princip likadana. Det är för de arbetslösas egen skull de ska få lägre ersättning. Det är för sin egen skull som pensionärer skall få lägre pensioner.
I dag är det ingen politiker med borgerligt tänkande som uttalar sig så tydligt som man gjorde under tidigare årtionden. Men med Björklunds kaserndisciplin i skolan, Reinfeldts piskande av de arbetslösa och Olofssons stora intresse för att slopa lagen om anställningsskydd för alla under 26 år finns det i grunden samma förklenade människosyn. Det döljs dock skickligt av vackra tal.

Jag uppskattar därför att högerfolket talar rent ut att det är ökade inkomstklyftor och minskad jämlikhet som man vill ha. Detta med pigor i hemmet betalda med skattemedel för de rika är ett gammalt valargument från högerpartiet som Västerviks arbetarkommun tagit upp och nu får förverkligat.
Läs mer om