Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Jag höll på att sätta korvmackan i halsen när jag läste i VT att Harald Hjalmarsons lön skulle justeras uppåt med sisådär en 10000 i månaden.Det är inte han själv som sätter lönen, utan det bestäms utav andra politiker, som då också indirekt kan följa efter med egna löneförhöjningar.De lägstalöner man annars pratar om ute bland "vanligt" folk ligger på kanske 16-17000 per månad och för att nå upp till en kommunalrådslön så skulle en person med denna lön få jobba 3 ggr så mycket, dvs dygnet runt. Inte nog med att avståndet mellan oss vanliga medborgare och makteliten är stort när det fattas beslut i olika frågor. Medborgarna borde ha tillfrågats som exempelvis i det omdebatterade HolydayClub-projektet?Där hade man kunnat ha en lokal folkomröstning efter att information gått ut till invånarna i kommunen om projektets innebörd, kostnader mm. Detta handlar också om stora skattemedel och förutom det så ska tydligen då också lönegapet vara enormt, för att visa "skillnaden" ytterligare!Jämför t.ex en sjuksköterskelön, där du har ett enormt ansvar över människoliv och begår du ett misstag där, så kan du i värsta fall ställas inför rätta, mista ditt jobb och hamna i en fruktansvärd situation.Om du som politiker begår ett misstag som drabbar flertalet människor, ( Tsunamikatastrofen är ett bra exempel på detta),så kan du oftast hoppa i "fallskärmen" och landa runt hörnet på ett annat toppjobb med tillhörande portfölj och lulla vidare som vanligt.Är detta konsekvensen av att politikerna sätter sina egna löner, medan arbetare och andra anställda måste förhandla med en motpart?