Svanungen dog

Västervik2005-06-16 00:25
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Vid varje passage förbi Kolgårdsviken i våras greps jag av både fascination och onda aningar. Hur står svanparet ut med bullret och hur står de ut med alla nyfikna? Kommer de att få vara i fred?
Vissa onda aningar infann sig när jag såg fler och fler plastlock och annat blanda sig med vassen i redet. Svanparet hade placerat sitt rede så nära strandremsan att man nästa kunde klliva ut på det.

Jag såg senare tre ägg som ruvades, men sen såg jag bara en kläckt unge. Den trodde jag skulle få den allra bästa omsorgen av två föräldrar, men det hjälpte inte. På måndagen såg jag en vilsen svanförälder stående mitt i sitt misslyckande med några färska vassblad ditlagda som blommor på en grav. Där fanns bara två kallnade ägg och en död unge.
Ilska och sorg tog tag i hela mig. Måtte erfarenheten få svanparet att flytta redet längre från stranden nästa år. Kolgårdsviken är ju i övrigt en lämplig barnkammare.
Läs mer om