Svenska kyrkan, kärleken, makten och indirekta val

Med anledning av kyrkovalet på söndag finns i dag en debattartikel om valet här på ordet fritt-sidan.

Skribenterna vill se en annan form av val inom Svenska kyrkan.Foto: Scanpix

Skribenterna vill se en annan form av val inom Svenska kyrkan.Foto: Scanpix

Foto: Johan Nilsson / SCANPIX

Västervik2009-09-18 00:07
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Kyrkovalet den 20 september handlar om gränslös kärlek men mest om makt. Det är en kombination som på papperet borde leda till ett högt valdeltagande i de kyrkliga valen. Dessvärre tyder inget på att det blir så. Belöningen för den som går mot strömmen och röstar i kyrkovalet är ett genomslag för den egna rösten som är mer än fem gånger så stort som i de allmänna valen till kommun och landsting. Det stora problemet med makten över Svenska kyrkan är inte att de politiska partierna engagerar sig i de kyrkliga valen. Problemet är att kyrkan inte kan genomföra valen utan partierna. Utan partier blir det inget val. Först efter att ha valt parti har man rätt att kandidera och som väljare göra sitt val av person. Parti går före person. I samhällsbygget och valen till riksdag och kommuner är frågan om ideologi öppen medan kyrkan som evangeliskt lutherskt trossamfund har en fastlagd trosbekännelse. Kyrkans evangeliskt lutherska bekännelse fungerar som kyrkans ideologi och är
inte förhandlingsbar. Statsbärande allmän-politiska partier måste däremot för sin trovärdighets skull vara konfessionellt obundna. Ett trossamfund kan inte lägga den ideologiska frågan och den egna identiteten i händerna på sekulära politiska partier. Att Centern och Socialdemokraterna inte accepterar detta är djupt tragiskt. Kristdemokrater i Svenska kyrkan är den enda nomineringsgruppen som driver frågan om ett nytt valsystem med rena personval. POSK och Frimodig kyrka kallar sig opolitiska men deras recept när det gäller valsystemet handlar om att gå över till indirekta val till Kyrkomöte och stiftsfullmäktige. Indirekta val kommer inte att leda till att partipolitiken försvinner från kyrkan. Tvärtom kommer det leda till att partipolitikens grepp om kyrkan stärks. Indirekta val gynnar de största partierna i kyrkopolitiken som är S, C och M. Indirekta val missgynnar de grupper som säger att de vill ha bort partipolitiken från Svenska kyrkan. Det är bara de största grupperna som får någon representation i indirekta val. Vårt recept för att avveckla den partipolitiska kontrollen över Svenska kyrkan är därför det enda trovärdiga alternativet. Rena personval. En nyhet i årets kyrkoval är att kyrkan erbjuder möjligheten att sätta tre kryss på varje valsedel. Vi tycker att det är särskilt viktigt i samband med att personvalsinslagen förstärks att väljaren får full frihet att fördela sina kryss. Om det skall vara möjligt krävs det att alla kandidater står på samma lista. I höstens kyrkoval är väljarens valmöjlighet begränsad genom att kryssen inte får fördelas fritt bland alla kandidater i valkretsen. Vi vill inte begränsa valfriheten. Varför vill Socialdemokraterna och Centern det? Om alla kandidater i en valkrets står på samma lista kan de socialdemokrater som vill stå tillsammans i en gemensam grupp göra det. Även den kandidat som vill engagera sig för kyrkan men inte har hittat någon grupp att ansluta sig till kan med ett sådant system ändå erbjudas möjlighet att kandidera som fristående kandidat. Ett sådant valsystem skulle bättre än dagens fånga upp det engagemang för kyrkan som finns bland medlemmarna. Med ett sådant valsystem skulle Svenska kyrkan bli oberoende av de politiska partierna utan att stänga dem ute från att delta i valen. Demokratin skulle vara den stora vinnaren på en sådan förändring. Med dagens valsystem splittras kyrkans informationsresurser vilket gör att de röstberättigade inte kan garanteras att ha fått information om vilka kandidater som står till förfogande. Det är ett verkligt och stort demokratiskt problem och erbjuder billiga plattformar för grupper som med helt andra syften ser Svenska kyrkan som ett redskap för att bredda sin verksamhetsbas. Det är dags för ett nytt valsystem, med renodlade personval, för att ge kyrkomedlemmen större inflytande - och bättre uttrycka kyrkans egen själ än dagens kopia av de allmänpolitiska valen.
Debatt
Kurt Hedman är förbundsordförande för Kristdemokrater i Svenska kyrkan, Kristina Vigren (KD) är förstanamn till kyrkomötet och Lennart Sacrédeus är förstanamn till kyrkomötet i Västerås stift samt riksdagsledamot för Kristdemokraterna.
Läs mer om