Taktikiserandet

Västervik2005-12-22 00:25
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Moderatpolitikern Peter Johansson har i en insändare, tisdagens VT, frågat vad jag menar när jag skriver, med anledning av Ruabs opinionsmätning gällande allmänhetens politiska inställning.
Inledningsvis nämner jag "katastrofkommissionens allvarliga rapport". Med anledning av opinionsmätningens resultat angav jag att allmänheten är mera medveten och realistisk än vad många journalister och en del politiker tror och att det politiska spelet/taktikiserandet efter rapporten är starkt överdrivet och ger grund för allmänhetens misstro mot oppositionens sätt att utöva sin demokratiska uppgift. Min insändare var också ett led i att ge VT:s läsare information om en opinionsundersökning som VT inte publicerat.

Låt mig nämna ett avsnitt som gör allmänheten upprörd och starkt irriterad. Frågan om att väcka grundlagsmässigt misstroende mot regeringen eller delar av den. Det är de centrala ledarna i oppositionspartierna som mest har "spelat" i denna fråga. Den ena dagen heter det att "nu skall vi väcka misstroende mot Göran Persson", den andra dagen heter det att "nu skall vi väcka misstroende mot Laila Freivalds" och den tredje dagen heter det att "vi väcker mot båda".
Lite senare uppstår problemet när misstroendet skall väckas. "Vi väntar till dess att konstitutionsutskottet är färdigt med sina utfrågningar". En av dem säger: "Jag vill agera nu". Efter bussåkande och lunchätande har den senare rättat in sig i ledet: "Vi väntar till efter att KU:s utfrågningar är klara!"

Alla odds talar för att oppositionen inte kommer att väcka misstroende. Och så står allmänheten där med frågan: "Varför allt detta misstroendeprat?" Och allmänheten reagerar bland annat genom markeringar i en opinionsmätning. Oppositionen skulle förlora ytterligare i förtroende hos allmänheten efter en förlorad misstroende omröstning, därför ingen förtroendeomröstning.

Peter Johansson väljer lite av samma felaktiga taktik som de borgerliga partiledarna när han utan någon som helst grund anger att jag skulle ljuga när jag nämnt detta med allmänhetens realism och medvetenhet. Det finns all anledning att noga ta reda på de verkliga grunderna för de samlade svenska insatserna efter katastrofen, också hur stämningar har piskats upp av medierna och en del politiker och hur detta har påverkat utvecklingen till en bättre tingens ordning.
Med bästa vilja i världen kan jag inte göra något åt att Peter Johansson "har dålig smak i munnen". Om Peter Johansson nu har dålig munsmak beror det säkert på något annat än på grund av min hovsamma insändare. Jag vill helst inte förorsaka sådant hos någon!
Läs mer om