Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
När man har levt ett tag får man perspektiv på tillvaron. Man får hela tiden uppleva samhällsförändringar både på gott och ont. Ibland får man säga "tänk det var bättre förr". Men oftast tycker jag att man säger: "tänk så bra det har blivit".Jag har alltid varit intresserad av människan. Undrar lite över vad som är medfött eller format av det samhälle vi lever i. Jag tror att vi är duktiga på att anpassa oss till det samhälle som vi lever i. Det är väl vår största tillgång - anpassningsförmågan. Men det är ju också en nackdel. Vi anpassar oss till miljöer, som kanske inte är så bra.På Arns tid brände man kvinnor på bål, kvinnor som fick barn utanför äktenskapet fick sitta i kloster. Man kan undra om människan var ondare förr. Men jag tror inte det.De flesta följde bara gängse regler, som framför allt kyrkan formade. I vår tid tycker vi inte i vår kultur, att vi har rätt att döda de som inte följer gängse regler.Förr var det vanligt att man delade på män och kvinnor. Många läroanstalter var enkönade. Det var många gånger traditionella yrkesval. Man följde samhällsmönstret. Inget konstigt med det. Själv tyckte jag nog att jag saknade männen som samtalspartner, när jag gick utbildning med endast kvinnor. Men allt förändras. De flesta läroanstalter och skolor är tvåkönade. En arbetsplats skall vara en mix av män och kvinnor, då är den som bäst fungerande, som en ung kvinnlig läkare uttryckte det. Ingen höjer numera på ögonbrynen om han möter en manlig sjuksköterska eller en kvinnlig polis. Tur är väl det!Ingen tycker i dag att en kvinnlig chef är något att reagera på. Det är klart att många kvinnor passar för en sådan uppgift. Bor man i Västerviks kommun får man glädja sig åt många duktiga kvinnor som axlar chefskapet.Jag är ju så gammal att jag har upplevt borgmästaren och borgmästarinnan, prostar och prostinnor med mera. Men upplevde det inte som negativt eftersom de flesta männen var trevliga och sympatiska under uppväxttiden, så kvinnosaken grep inte mig.Tänker på dessa kvinnor, som var så duktiga att bland annat laga mat. Man har förmånen att ha ätit god och näringsriktig mat under uppväxten. Nu ser industrin till att vi får en hel del skräpmat som ger oss sjukdomar och fetma. Nu har ju matlagning blivit en mycket manlig sysselsättning.Visst upplever vi hela tiden förändringar i samhället, som vi måste ta ställning till. Svårt att acceptera har väl många att helt och fullt acceptera människor med en annan sexuell läggning, om de skall få leva med samma rättigheter som vi andra. Jag har inga svårigheter med det. Brukar tänka på Jesus (om han nu har funnits). Han var nog en fantastisk man som älskade alla. Vi lever ju i landet lagom. De flesta människor företräder ingen speciell åsikt. Det är nog vår svenska läggning. Men vi skall vara rädd om bråkstakarna. Det är ju oftast de som förändrar och för samhället vidare.Med ålders rätt får man ta det lite lugnare. Men jag skrapar rutan ibland och tittar ut i verkligheten. Det finns mycket att arbeta med för den som är ung och har kraft och ork. Men jag blir ingen gammal dam som säger: "Tänk det var bättre förr". Istället säger jag nog: "Tänk så bra det har blivit".
