Tjustbanans framtid har blivit osäker - igen
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Sedan beslutet kom att man skulle satsa på en fortsatt persontrafik på järnvägen har människor börjat planera därefter. Man har planerat studier och arbete så att man kan bo kvar på hemorten och pendla. Jag är helt övertygad om att en nedläggning av järnvägen kommer att få till följd att en del kommer att avstå från att börja studera eller arbeta i Östgötaregionen, medan andra kommer att välja att flytta.
Givetvis kommer ett bussförslag att serveras som alternativ till tågen. Alla som har åkt buss i god fart i vinterväglag på väg 35 torde vara eniga om att det inte är ett alternativ, utan bara ett dåligt skämt. Bilen är för många ett allt för dyrt alternativ, och dessutom miljömässigt dåligt.
En nedläggning av persontrafiken skulle göra att Västervik skulle hamna ännu mer utanför en framtida storregion med Linköping/Norrköping som centrum. En förutsättning för en väl fungerande storregion torde vara väl fungerande spårbundna kommunikationer. Ett gott exempel är östgötarnas pendeltåg, som knyter ihop regionen. Trafiken på Tjustbanan kommer aldrig att komma upp i samma nivå, men den kommer att fylla sin funktion: att knyta samman norra Kalmar län med Östergötland. Lite tillspetsat kan man säga att det handlar om att vara med eller att stå utanför.
Politikerna i Västervik och i Kalmar län, och främst då socialdemokraterna, har fram till onsdag på sig att övertala sina kamrater i Östergötland att fatta det enda rätta beslutet: att satsa på fortsatt tågtrafik!
Peter Heller