Tomma ord om arbetslösheten
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Från socialistiska partiet har det känts mycket ensamt att peka ut arbetslösheten som ett allvarligt problem. Det finns all anledning att vara mycket kritisk mot den politik som sedan länge förs i Sverige och som den nuvarande regeringen lagt grunden till.
I början av 1990-talet övergavs den fulla sysselsättningspolitiken. Sedan har vi haft massarbetslöshet år ut och år in oavsett konjunkturläge och oavsett tillväxt. Arbetslösheten förskjuter maktbalansen på arbetsmarknaden och har gjort att vissa grupper får det svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Ungdomar blir då mycket utsatta och personer med utländsk härkomst får utgöra en reservarmé som kallas in med kort varsel till låga löner och otrygga anställningsvillkor. Om möjligt blir det ännu sämre om centerpartiet själva får bestämma, och naturligtvis det som hela borgerligheten längtar efter och det som de vill ha mycket mera av.
För att komma till rätta med massarbetslösheten i grunden behövs det en ekonomisk politik som sätter igång flera anställningar. Tyvärr finns det inget av de etablerade partierna som har full sysselsättning som det överordnade målet i den ekonomiska politiken. Att de borgerliga har en annan syn om att inflationsbekämpning ska gå före de arbetslösa bästa är inget att förvånas över. Mer frapperande är att socialdemokraterna anslutit sig till denna uppfattning och sedan håller fast vid den, trots beslut på senaste partikongressen om att full sysselsättning ska vara det allt överskuggande målet. Men det är väl Göran Perssons vilja att det ska vara så.
För arbetarrörelsen gäller det att komma med ett offensivt alternativ. Det är dags att definitivt göra upp med de nyliberala idéerna. Rätten till arbete ska vara arbetarrörelsens huvudfråga. Klassklyftorna ökar i vårt land vilket ger de främlingsfientliga grupperna grogrund. På 10 år tog man bort 90 000 arbetstillfällen i den offentliga sektorn. Dessa måste man återställa och även låta det offentliga expandera ytterligare genom att bygga vägar och järnvägar som är anpassade för 2000-talet och inte från början av 1900-talet.