Turkiets långa väg mot Europa
Turkiet till EU. Turkiet har nu godkänts att få förhandla med EU om inträde i unionen. För ett år sedan besökte Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdoga (i mitten) Bryssel för att diskutera ett EU-medlemskap och träffade då EU-kommissionären Gunter Verheugen och EU-presidenten Romano Prodi. Foto: Jan Van de Vel /Reporters/SCANPIX
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Folkmordet 1915-1917 på mer än en miljon armenier måste också erkännas. EU:s regelverk omfattande 80 000 sidor där respekt för de mänskliga rättigheterna ingår måste antagas och tillämpas. Det demokratiska reformarbetet har påbörjats men mycket återstår att göra.
För att godkänna Turkiet som förhandlingspart krävde Österrike och fick oväntat igenom att det en gång österrikiska Kroatien samtidigt får inleda förhandlingar om medlemskap. Kroatiens bristande vilja att samverka med krigsförbrytartribunalen i Haag angående krigsförbrytelser under det senaste Balkankriget har hittills utgjort hinder för inledande förhandlingar om kroatiskt medlemskap.
För att ge tyngd åt sitt krav hävdade Österrike att landet under tidigare århundraden räddat Europa från att bli muslimskt genom att stoppa turkarnas frammarsch från Balkan mot det övriga Europa och nämnde särskilt turkarnas nederlag utanför Wien 1529 och 1683. Idag finns även bland de mestadels katolska österrikarna motvilja mot att släppa in de ortodoxa rumänerna och bulgarerna som utlovats medlemskap år 2007.
Allt detta är bara ett exempel på att historiska händelser påverkar politiska ställningstaganden även i våra dagar.
En svår stötesten vid kommande förhandlingar med Turkiet blir den redan nu svårlösta frågan om storleken och fördelningen av de kostsamma jordbruks- och regionalstöden inom EU.
I hela Europa och inte minst i Tyskland med ett stort antal turkiska gästarbetare finns en stor rädsla för en stor arbetskraftsinvandring av turkiska muslimer med andra seder och värderingar. Krav på övergångsregler som begränsar turkisk invandring har framförts.
Den europeiska åldersstrukturen förändras snabbt under kommande år vilket kan påverka den europeiska opinionen. Pensionsavgångarna blir stora och under rådande förhållanden måste färre i arbetsför ålder försörja en växande pensionärskara. Luckorna måste enligt en enig expertis fyllas med invandrare.
Av Turkiets befolkning på nästan 70 miljoner är 24 procent under 14 år och endast sex procent pensionärer. Många torde föredra invandring av muslimer från ett sekulärt och förhoppningsvis demokratiskt Turkiet än från länder styrda av hårda muslimska lagar som sin tur tur påverkar människors attityder.
Den europeiska inställningen kan även påverkas av att Turkiet kan bli en välkommen marknad för europeiska varor och tjänster.
Ett framtida demokratiskt Turkiet kan enligt många bedömare bli en bro för spridning av demokratiska värden och ideal till av muslimska lagar styrda länder.
Efter Sovjetunionens sönderfall 1991 har turkiska nationalister försökt närma Turkiet till de med turkarna närbesläktade folken i Centralasien och många önskar också att ett nytt turkiskt imperium bildas. De centralasiatiska staternas diktatoriska ledare vill sannolikt inte ersätta det tidigare sovjetiska herraväldet med ett turkiskt.
Turkiet kan alltså stå inför ett vägval - Europa eller ett närmande till Asien. De kommande resultaten av EU-förhandlingarna kan avgöra valet.