Ungdomarna behöver inte patriarkatets riddare
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Återigen uttalar sig en skribent i Ordet fritt om feminismen utan att ha någon kunskap om ämnet i fråga. Jan Stepán kritiserar Gunvor Larsson för sina många akademiska hänvisningar. Jag skulle istället vilja lyfta fram och berömma hennes strävan att undersöka för att tillägna sig ny kunskap och för att vilja komma med korrekt fakta i sitt inlägg. Feminismen är ingen enhetlig ism. Det är snarare mer korrekt att kalla det feminismer på grund av mångfalden. Stepán kritiserar feminismen för att den menar att kvinnor och män skulle ha samma förutsättningar för alla yrken. Visst är vi många som anser kön spela mindre roll än individ.
Dock finns det, Jan Stepán, många feminister som till och med betonar skillnaderna mellan könen och gärna ser en uppdelning i sysselsättning och könsknutna egenskaper. Det viktiga att betona är dock att dessa särartsfeminister vill komma ifrån att det manliga värderas högre än det kvinnliga.
Idag är det dock oerhört populärt att skuldbelägga feminismen (som en enhet) för allt ifrån ökat antal skilsmässor till våldtäkter. Många gånger tillåts också detta göras helt okritiserat och oemotsagt. Vad som definieras som manligt och kvinnligt är i högsta grad en produkt av det samhälle och den kultur vi lever i. Det är något som förändras genom historien och som med all säkerhet inte kommer att bli statiskt i framtiden.
Stepán skuldbelägger feminismen för att tjejer skulle bli mer grabbiga. Menar han då att dessa tjejer, på grund av ombytet från kjol till långbyxa, plötsligt finner sig ha basröst, hår på bröstet och penis? För det är sådana attribut som går att tillskriva det grabbiga, även om inte ens det är helt korrekt.
Jag vet flera män och killar som inte har basröst eller hår på bröstet, men de är inte kvinnor för det. En tjej som har baggy jeans, som snusar, spelar fotboll och är kortklippt är likafullt en kvinna som den tjej som har kjol, långt hårsvall och målade läppar. Livmodern och brösten hos de båda är lika kvinnliga och lika värda inom kvinnligheten.
Vad unga behöver, såväl tjejer som killar, är inte att en patriarkatets riddare som Jan Stepán berättar för dem hur de ska agera, känna och klä sig utifrån sitt kön.
De behöver utrymme och möjligheter att själva få finna och utforma sina liv som de individer de är. Det är därför det är så viktigt, precis i enlighet med Gunvor Larssons inlägg, att samhället blir jämställt.
För den som påstår att dagens samhälle skulle vara jämställt, kan inte vara något annat än en lyckad produkt av det patriarkat som vi tragiskt nog fortfarande till stor del lever i.