Utvecklingslära eller okunskap
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
J S skriver att evolutionen enligt teorins företrädare började med Big Bang och att dessa förnekar en eventuell förhistoria. Detta är en vanlig missuppfattning. Det riktiga är att de verktyg som stod till förfogande när Big Bang-teorin lanserades inte räckte längre, det fanns helt enkelt ingen möjlighet att veta något om förspelet, det fanns inte ens plats för gissningar, men att i det läget påstå att man "vet" något är ett resultat av okunskap.
Det förnuftiga är att säga: "Vet inte - ännu". Jag vill inte påstå att mänskligheten någonsin kommer att veta allt - det vore ganska gräsligt - men en bit bortom Big Bang tycks det redan gå att komma med hjälp av den strängteori som håller på att ersätta teorierna som resulterade i Big Bang. Det är den vetenskapliga, ödmjuka metoden att undersöka världen omkring oss, till skillnad mot den dogmatiska där en del företrädare inbillar sig att all kunskap finns i gamla mångtydiga, mytiska skrifter, fjärran från kritisk granskning i väsentliga avseenden. Det märkliga är att sådan "kunskap" florerar, men det visar ju bara att det är angeläget att sprida kännedom om vad vetenskaplig metodik innebär till alla människor.
Uppfattningen att det skulle behövas någon form av intelligens för att starta eller driva utvecklingen kan inte betraktas som något annat än ytterligt lösa spekulationer. Det nödvändiga är att det finns energi som på numera känt sätt kan omformas till alla former av materia, och där lämpliga kombinationer av dessa ingredienser helt enkelt resulterar i biologisk verksamhet. Om någon vill påstå att en gud skapade energin så gärna för mig, men då vill jag ha reda på vem som skapade den guden. Så kan man hålla på och fråga och det är lika - eller mindre - intelligent som att leka med ryska dockor. Där finns i alla fall förutsättning för en början.