INSÄNDARE: Vad är tanken med Västerviks sjukhus?

Vi vill ge vårt stöd till Kenth Johansson och samtlig personal på kirurgkliniken som kämpar för att få bedriva en säker och mänsklig patientvård. Vårdavdelningarna i Västervik har redan idag, per patient, lägst personalbemanning i hela länet och behöver ett tillskott istället för hot om besparingar. Tanken att där ska kunna sparas mera är fullständigt orimlig om man vill få patienter och personal att överleva.
Vårdtyngden på avdelningarna ökar hela tiden i och med att vi får en allt äldre och också multisjuk befolkning.
Låg personalbemanning, hög vårdtyngd och ständiga överbeläggningar gör att sjuksköterskorna för det mesta enbart hinner utföra punktinsatser. Undersköterskan har ofta ensam ansvaret för den basala omvårdnad på 10-12 patienter, varav flera kan behöva hjälp med i princip allting. Dessutom ska man räcka till för patienter i livets slutskede och anhöriga som självklart behöver mycket stöd.

De sista 4-5 årens beläggning på 90-100 procent gör att patienter får vårdas i korridorer, behandlingsrum och samtalsrum. Tänk att få ligga svårt sjuk i en korridor där det passerar människor hela tiden, och där lyset aldrig kan släckas.
Personalbemanningen under helgerna är avsedd för 14 patienter. Sista helgen i september fanns det 23 patienter på kirurgavdelning 2! Transporter till och från röntgen, operation, uppvakningsavdelning, akutmottagningen m m sköts också av avdelningspersonalen och tar oftast två personal i anspråk.
Nattetid finns det två personal på avdelningen.

Vi på Intensivvårdsavdelningen tvingas ibland ha kvar hos oss färdigbehandlade patienter med hög vårdtyngd för att avlasta avdelningarna. Det i sin tur medför platsbrist på IVA och kan ibland resultera i att man får stryka planerade operationer med mycket kort varsel.
Detta är verkligheten INNAN ett nytt sparbeting ska genomföras! Det finns redan idag stora risker för att fel ska begås på grund av den stora press personalen arbetar under. Genomför man besparingarna kommer det med all sannolikhet att hända - men det är väl tyvärr där vi måste hamna.

Vi kallar oss ett hälsolän. Hälsa för vem kan man undra. Inte kan det då vara för den personal som går hem efter en dag på kirurgen utan att haft möjlighet till matrast med en trött, värkande kropp som givit allt men ändå bara känner otillräcklighet.
Vi har en gång lärt oss vikten av att sätta patient och anhöriga i centrum men nu vet vi att i centrum sitter pengar och politik.
Personalen på
Intensivvårdsavdelningen, Västerviks
Sjukhus genom
Lena Karlsson, Gunilla Arwedsson,Pia Elb,
Martina Johnsen

Insändare: Vad är tanken med Västerviks sjukhus?