Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Replik till Anders SödergrenI sin replik den 24 juli på mitt inlägg om idéer hur fackföreningsrörelsen bör agera för att överleva den nya tidens arbetsmarknad hälsar Anders Söderberg mig välkommen att börja arbeta fackligt efter mina studier avslutas, det tackar jag ödmjukt för och det är inte på något sätt uteslutet. Det finns många viktiga förbättringar och moderniseringar facket bör göras för att bli populärt, främst inom den unga generationen. Däremot ställer jag mig ytterst frågande till Södergrens tanke att mina vänner i Alliansen har försvagat facket, som situationen är nu gör facket det själv. Det är möjligt att en hänvisning görs till det faktum att man numera måste betala vad det kostar att vara med i facket. Kostnaden går inte längre att skriva av på skatten. Föreningsfrihet är bra och en naturlig del i en demokrati. Föreningsfrihet innebär dock inte att man ska kunna tvinga andra människor att betala ens medlemskap. Är man med i en förening ska man betala och göra rätt för sig, inte lägga kostnaden på det offentliga, då försvinner pengar från de ungas skola och de gamlas äldrevård. Detta är lika självklart som att inte gå in i grannens hus och ta saker ur dennes kylskåp som att inte kräva att någon annan ska betala ens fackmedlemskap. Det är helt rätt att delar ur LAS ska angripas, delen som behandlar "sist in först ut" är inte bra och den är inte rättvis. Den innebär en privilegierad situation för de som har uppnått en position. Förr i tiden kämpade facken emot de privilegierade och emot orättvisor. Nu har facken blivit försvarare av företeelser som de en gång kämpade emot. Det är dags att vakna och se att "sist in först ut" möjligen var relevant när lagen drevs igenom. Nu är det dock en ny ekonomi och en ny tid. Det är viktigt att rättvisa råder på arbetsmarknaden. Rättvisa är att alla bedöms efter sina förmågor och insatser - inte ålder, hudfärg eller dag som man klev in på arbetsplatsen. Det är därför "sist in först ut" måste bort. Arbetsmarknaden skulle må bra av det och facken skulle återigen kunna vara en part som kan intressera unga människor.
