Vägra julen, singlar!
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Nu ska farmors och mormors kunskaper i köket komma till användning. Jag har träffat på gamla människor som med gråten i halsen stressar iväg till stormarknadernas trängsel med meterlånga listor i handen.
Och naturligtvis ska släktnuckan vara på plats i hörnet och titta på medan släktens avkomma öppnar julklappar och tindrar med ögonen. Det är med släktnuckan som med den där gamla möbeln. Så länge den finns på plats där i hörnet bryr sig ingen om den. Men saknas den så lyser den verkligen med sin frånvaro. Bokstavligt talat lyser! Tomrummet skriker. Vad? Har ni inte bjudit henne?
Det är precis lika ofta en han. Jag minns en gammal ungkarl som stoppade i sig lugnande medel för att stå ut med denna form av påtvingad samvaro.
Farmor och mormor, våga sätta gräns! Världen går inte under om inte din inlagda sill står på plats på julbordet. Släkten kanske inte ens lägger märke till den.
Singlar, säg ifrån! Även om ni sårar. Orsaken till att vi inte finns på plats vid den där granen behöver inte vara fobi, depression, folkskygghet eller några andra psykologiska förklaringar.
Orsaken är kanske bara lättja, en ovilja att bryta invanda rutiner eller som i mitt fall en himla massa egoism. Att utan att ta någon hänsyn få glufsa i sig innehållet i den där chokladasken alldeles själv.