Valfrihetens samhälle
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det kan gälla att välja elbolag, teleoperatör, pensionsfond, yoghurtsmak, årgångsvin, miljömärke eller skola för barnen. Du ska kunna välja mellan Aftonbladet och Expressen. Du ska ha full valfrihet mellan 54 tandkrämsmärken och 87 olika tvättmedel och 542 olika aktiefonder. Du ska själv välja att känna dig glad och positiv och innovativ och flexibel, välja utbildning och bostadsort, vänner, partner och föräldrar. Nja, kanske inte föräldrar, kanske inte uppväxtmiljö heller, kanske inte personlighet, anlag och förmågor. Fast där kommer väl snart valfrihet (för föräldrar) med den nya gentekniken.
Emellertid kan man fråga sig vad valfriheten ger. Gör den människan lyckligare, mer harmonisk, mer långlivad, friskare, mindre stressad? Man undrar ibland om detta är vetenskapligt bevisat? Eller bara ett politiskt antagande?
Man räknar sällan på valfrihetens kostnader. Men samhällsekonomiskt torde uppstå en betydande kostnad: för att skaffa in information om alla alternativ, tid för övervägande och jämförelser, det slutliga valet, sedan regelbunden uppföljning av utfallet, eventuella omval, behov av ytterligare underlag, oro, grubbel, sömnlösa nätter etcetera.
Därtill kommer den myckna reklam och marknadsföring och lobbying, som krävs av de valfrihetstörstande företagen. Samt ökade produktionskostnader för mångfalden av lika produkter och därav följande miljökonsekvenser - utsläpp, råvaror, avfall, destruktion, transporter. Det vore intressant att se en nationalekonomisk beräkning härav.
Kanske vore det bättre om folk inte valde så dant hela tiden (eller tvingades välja). Finge vi då ett miljövänligare samhälle och kanske ett människovänligare?
Valfri insändare