Varför alla dessa fördomar?
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Jag har märkt att vem som helst kan hamna på en sådan här avdelning och det är inget att skämmas för. Alla kan hamna i en kris och man behöver inte vara ett så kallat psykfall för att söka hjälp här. Den psykiatriska vården här i Västervik har överraskat mig positivt. Jag erkänner att jag hade många fördomar om denna vård innan jag hamnade här, men tji fick jag.
Jag har varit på flera institutioner under min sjukdomstid och det är på få ställen som jag har fått denna värme, omtanke och satsning av personalen som på avdelning 23. Men man får dock inte glömma avdelning 10 som även givit mig mycket värme och omtanke. Flera av personalen här förstår mig och vill försöka förstå mitt problem. Vi jobbar, trälar sliter och skrattar ihop, allt för att det ska gå så bra som möjligt för mig. Man kan inte tycka om alla men i det stora hela gör personalen ett jättebra jobb.
Detta nämns sällan i debatter angående psykiatrin. Det sägs ofta negativa saker vilket jag är trött på. Med denna insändare vill jag försöka få allmänheten att ändra lite synsätt på psykiatrin. Man måste komma ihåg att mycket av det negativa inom sjukvården och inte minst inom psykiatrin beror på dålig ekonomi och alla besparingar. Så jag tycker det är dags för politikerna att vakna och därmed satsa mycket mer på psykiatrin.