Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
För att få en väl fungerande stadsplan finns fastställda detaljplaner för vilken verksamhet som får finnas i olika delar av staden. Detta är ju särskilt viktigt för den som vill bosätta sig i Västervik och också för den som vill bedriva någon form av rörelse i staden. Om kommunen vill göra en detaljplaneändring bör man inhämta de närmast berördas samtycke. De sju närmast berörda som tillfrågades vad gäller Rubinen 6 har alla varit negativa. Trots det vill man göra en detaljplaneändring som möjliggör restaurangverksamhet i fastigheten Rubinen 6. De närmast boende har i skrivelser protesterat mot detta och ärendet ligger nu hos regeringen. Ett positivt utslag blir prejudicerande för alla bostadsområden i Västervik. Att köpa en fastighet blir lite av ett lotteri. Man kan inte vara säker på att detaljplanen gäller. Det vore onekligen intressant att undersöka hur många fastighetsägare i Västervik i de stadsdelar som är avsedda för bostäder som vill få en restaurangverksamhet som närmaste granne.Varje fastighetsägare har naturligtvis rätt att bevaka sina intressen och rätt att protestera om man finner att gällande bestämmelser inte följs. Varför har man annars en detaljplan och en lagstiftning? När kommunens stadsarkitekt 1972 gick med på att tillbyggnad av butik fick göras på Rubinen 6 trots att det i viss mån stred mot gällande stadsplan inhämtade han grannarnas medgivande. Dock markerades att tillfarten skulle ske från Perugatan, då en in- och utfart på Breviksvägen skulle innebära en minskad trafiksäkerhet. Det är på sin plats att kommunens politiker och berörda tjänstemän förklarar sitt handlande i ett ärende som helt i onödan förorsakat det som i Västerviks-Tidningen beskrivs som fejd.
