Västerviks gymnasium och politisk information
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I egenskap av ämnesvarig för ämnet samhällskunskap vid Västerviks Gymnasium vill jag för läsekretsen göra följande förtydliganden:
Skolan och lagen:
De medborgerliga fri- och rättigheter som finns uttryckta i våra grundlagar gäller naturligtvis även skolan. Åsiktsfriheten är i princip obegränsad. Däremot är yttrandefriheten begränsad.
Vissa åsikter är olagliga att framföra i offentliga sammanhang. Det finns även gränser för tryckfriheten. En skola har inte rätt att förhandsgranska, förbjuda eller censurera tryckt material som används i samband med politisk information. Detta gäller dock bara om skolan från början medgivit att tryckt material får spridas på skolan. Skolan har heller inget ansvar för innehållet i tryckt material som finns på skolan (JO:s beslut, dnr 2628-1987).
En skola är inte en allmän plats. Någon mötesfrihet i egentlig mening råder alltså inte på en skola. Ingen enskild eller organisation utanför skolan har en ovillkorlig rätt till tillträde för att till exempel ställa upp bokbord, sprida flygblad eller sätta upp affischer (JO:s beslut 9 juli 1998).
Ansvaret för vad som sker på en skolas område ligger helt på huvudmannen och på skolans rektor/gymnasiechef.
Skolans demokratiska
uppdrag:
Skollagen och läroplanerna betonar kraftfullt varje skolas skyldighet att verka för demokrati. Principen om alla människors lika värde skall genomsyra all verksamhet i skolan.
Demokrati utgår, enligt skolans styrdokument, från en grundläggande norm om alla människors lika värde, frihet och integritet, jämställdhet och solidaritet. Detta är delar av den värdegemenskap som är förutsättningen för demokrati. Kring dessa värden skall skolor samlas och utifrån dem skall elever fostras.
Skolan är således inte värdeneutral. Samtidigt skall skolans arbete, enligt skollag och läroplaner, präglas av allsidighet och saklighet.
Västerviks Gymnasium:
Allsidig undervisning får våra elever genom att politiska ideologier studeras och genom att partiernas program och valmanifest gås igenom.
De etablerade politiska partierna kontaktar själva skolan och ber att få komma. Vi bjuder inte in.
Vi bjuder däremot in till en paneldebatt med företrädare för de politiska ungdomsförbund, vars moderpartier sitter i riksdagen. Denna debatt sätts in i ett pedagogiskt sammanhang och ses som en resurs i verksamheten utifrån kursplan och kursmål. Eleverna "styr" själva debatten, eftersom de initierar de frågor som tas upp. Skolverket skriver (rapport, dnr 01-2002:2939): Strikt likabehandling i tid och rum av alla politiska partier och grupperingar är inte ett nödvändigt krav vid sådana tillfällen. Skolan har rätt att göra prioriteringar utifrån de konkreta lärmoment man står inför i en specifik lärsituation.
MARIAN SÖDERBERG