Vi hyllar vetenskapens förmåga att kritiskt granska

Debatten om vetenskap och tro grå vidare.             Foto: Scanpix

Debatten om vetenskap och tro grå vidare. Foto: Scanpix

Foto: TOMAS ONEBORG / SvD / SCANPIX

Västervik2008-09-12 00:06
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Svar till Nils Ronquists och Jan Stepáns insändare i Västerviks-Tidningen den 6 september.Det som Nils Ronquist och Jan Stepán har gemensamt med sina båda artiklar är deras kritik av vetenskapen som metod. Jag är medveten om att vetenskapen inte kan nå alla svar om världen vi lever i. Det vetenskapen gör så bra och som jag hyllar den för är dess förmåga att kritiskt granska de idéer vi har om världen vi lever i så långt vi kan observera den. Att vissa frågor ligger utanför vetenskapens område ger inte övernaturliga förklaringar rätt. Världen vi lever i består av massor av abstrakta saker som vänskap, vänlighet, omtänksamhet och så vidare. Detta är saker som både Jan Stepán och jag kan skriva under på. Uppfattningen om Gud är i den menigen irrelevant. Jag är god utan Gud och Stepán är god med sin tro på Gud, men vi kommer fram till samma slutsats. Med människan i centrum för min livsåskådning känns det därför trots allt ganska bra.Vetenskapen kan inte beröra frågor som livets mening eller varför saker och ting är estetiskt tilltalande, såsom Nils Ronquist påstår. Vetenskapen är alltså mycket bra men man måste komma ihåg att det är en metod och inte en uppsättning förslag på sanningar. Och där den metoden inte går att tillämpa finns det ingen anledning att fylla i med övernaturliga förklaringar.En fråga, där vetenskapen är en bra metod, är varför vi ser ut och är på det vis som vi är. Vetenskapens stora teori på området är evolutionsteorin som bygger på idén om ett naturligt urval. Det naturliga urvalet är allt annat än slump (vilket Nils Ronquist, som det får förstås, påstår). Jag har fått de egenskaper jag har på grund av att dessa är så viktiga för min överlevnad, inte på grund av slump.
Läs mer om