Vidga energidebatten
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Några exempel: Direktverkande el för bostadsuppvärmning efter oljekrisen 1973, de saliggörande energiskogarna några år senare, rapsoljan för dieselmotorer, vindkraften och i dagarna etanolen som mänsklighetens räddning. Allt har präglats av en olycklig kombination av populistisk politik och en i grunden lika ideell som naiv miljörörelse.
Förmågan att se energiförsörjningen i stort och på lång sikt har varit näst intill obefintlig. Här måste till ett tänkande i större energisystem och dess förutsättningar. Låt oss för enkelhets dela in producenter och konsumenter var för sig och de senare i två system med i dag vitt skilda förutsättningar. Det ena är i dag ganska påverkbart, det andra mindre. Det ena är stationärt, det andra mobilt.
I det stationära räknar jag in förbrukare som industrier och fastigheter. Här bör också tas med eldrift av tåg och spårvägar, då energikällan är stationär. Till de mobila systemen hör främst transportsektorn i övrigt men också jordbruk och skogsbruk. Generellt kan sägas att det är hos de stationära systemen vi med dagens resurser kan göra de största insatserna för miljön, insatserna inom det andra kan man få marginella effekter med eller utan etanol. Solen är vår största energileverantör. Utan den vore jorden stelfrusen utan såväl människor som miljörörelser. Men vi har också den energi, som är bunden i materien med ursprung i Big Bang enligt Einsteins bekanta formel och vi har också den geotermiska energin.
Vårt land har näst intill outtömliga energireservoarer i form av lagrad solenergi i alla våra sjöar och vattendrag. Låt oss använda den. Höj den lågvärdiga energin till högvärdig genom begränsat tillskott, det vill säga med den värmepump, som lord Kelvin presenterade redan 1852. Och varför fortsätta bygga fjärrvärmeanläggningar i högtemperatursystem, när ett lågvärdigt kunde utnyttja den högvärdiga delen för elproduktion och därmed för drift av bland annat värmepumpar. Detta är ett exempel och det finns många fler.
Sverige är speciellt gynnat, när det gäller vattenkraft och en utbyggnad är fullt möjlig. Kärnkraften är omdiskuterad, men är en ren energikälla, som måste utvecklas. Så sker nu också framför allt i kol- och oljeberoende ekonomier som Kina och Indien där inte en påverkande miljölobby styr utvecklingen. El är dessutom det mest förmånliga sättet att transportera en energimängd från producent till konsument till skillnad från tankfartyg, timmerbilar och tankbilar. Sverige är här ett föregångsland. En slutsats är att vi måste se de stationära systemen, industriområden, bostadsområden etcetera som enheter, se vilken energi, som tillförs och vilka energimängder, som dumpas till luft och vatten.
Då jag medverkat vid analys av sådana system vet jag att här finns mycket att vinna. Framtiden får sedan utvisa, om det kan komma fram radikala lösningar när det gäller de mobila systemen. Just nu har inte hänt så mycket sedan Ottos och Diesels dagar.
Så avslutningsvis några ord om etanolen. Nu byggs en etanolfabrik för miljoner baserad på inhemsk spannmål. Ett exempel kan räcka. För att köra en normalstor bil etanol 85 i 2 000 mil krävs 3,5 ton vete. Låt oss ta ett ur etanolproduktionen sett förmånligt antagande. Bara en miljon bilar, ett lågt antagande, med en årlig körsträcka om låga 2 000 mil ger ett behov av tre komma fem miljoner ton svenskt vete per år. Hur kan man över huvud taget acceptera denna siffra med tanke på de miljoner människor, som årligen dör av svält på grund av brist på baslivsmedel. Och här har inte tagits hänsyn till energiförlusterna med skadliga utsläpp vid framställningen av etanol. Siffrorna hade då blivit än mer avskräckande.