Visst finns det gudar
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Vi lever alla i en och samma värld, en värld som vi kan utforska med våra sinnen och med hjälp av de teorier vi kan prestera och med de instrument och mätmetoder som står till förfogande. Det är den vetenskapliga metoden och med den följer att teorier kan visa sig falska eller otillräckliga, att instrument och metoder förbättras och att därmed bilden av vår värld undan för undan modifieras. En vetenskaplig beskrivning av hela eller delar av vår värld måste alltid vara beredd att träda tillbaka för en annan som visar sig ha bättre förklaringsvärde. På så sätt närmar sig den vetenskapliga bilden verkligheten utan att man med säkerhet kan veta om man nått ända fram. Det är därför fullt acceptabelt att spekulera och gissa om förhållanden som i dag ligger utanför vetenskapens räckvidd, men det blir då tills vidare bara gissningar, men de är förhoppningsvis framåtvisande.
Hur försöker då Jan Stepan och hans gelikar beskriva världen? Jo, man tittar bakåt och menar att böcker som skrevs för många hundra år sedan redan då innehöll den hela och fulla sanningen om allting. I vissa alltför lätt påvisbara avseenden har "sanningen" förkastats för en riktigare uppfattning och de mest kända är väl jordens form och universums uppbyggnad. Och vad är det då som säger att resten av de gamla myterna har något sanningsinnehåll? Ja i väsentliga stycken absolut ingenting. Dvs om man menar något begripligt med sanning, vilket tyvärr sällan är fallet. Det är väl närmast generande dumt att leta efter sanningar i gamla myter. De har helt andra kvaliteter, och bör värderas efter dessa.
Detta är skillnaden mellan vetenskap och dogmatik, där vetenskapen välkomnar och böjer sig för vederhäftig kritik, medan dogmatikern utgår från att gamla sanningar alltid är sanningar oberoende om det visar sig att så inte är fallet.
Jag har aldrig påstått att gudar inte finns. Tvärtom. Om någon säger att "det här är min gud" menar jag att det är odiskutabelt. Det är endast om någon försöker knyta egenskaper till sin gud som dessa egenskaper kan och bör ställas under diskussion och då visar det sig genomgående att dessa påstådda egenskaper strider mot allt vi kan observera runt oss. I detta avseende tycks alla olika gudars egenskaper var lika verklighetsfrämmande. Det verkar i vart fall inte ha skett någon utveckling framåt under de tusentals år vi kan överblicka.
Religionsfrihet, en anomali, så stod det i rubriken och det gäller fortfarande: Har vi fullständig frihet behöver ingen särskild nämnas.
Jag skrev i min förra insändare att om man vände på Jan Stepans text så framträder osakligheten i klar dager. Det är tyvärr samma med hans senaste inlägg.