Daniel Erlandsson: En kälke kan vara en drög

För två veckor sedan frågade jag om någon kände igen ordet sloda. Bakgrunden var att en läsare använder det för den sortens breda och djupa snöskyffel man låter glida över underlaget när snön förs bort. Sloda användes även för kälke, berättade han.

Att döma av svaren är sloda i betydelsen snöskyffel inte vanligt. Inte många verkar heller kalla en kälke för sloda, även om några känner igen det. En person som är uppvuxen i Björknäs utanför Stockholm, med en mamma från Arvika, känner dock igen det, men han noterar också att ingen annan använde det.

Den betydelse som jag lyfte fram som den vanligare – sloda som ett redskap att jämna ut betong med – är det däremot flera som bekräftar.

Men som så ofta när jag tar upp äldre och halvt bortglömda ord dyker det upp andra ur läsarnas minnen. Flera nämner ordet drög, som de använde för kälke. Den kunde även kallas släpa.

En person skriver att drög användes i norra Östergötland för en typ av släde.

Det är knappast heller ett så vanligt ord i dag, men i det fallet ger ordböcker besked. Drög definieras som en låg och grov arbetskälke att forsla sten, stockar och dylikt på. Ordet är belagt i skrift första gången 1345 då kyrkoherde Johan i Asby i Östergötland använde det i en inventarieförteckning. Etymologiskt hänger det ihop med verbet dra.

Daniel Erlandsson skriver språkkrönika varje måndag. Skicka frågor och synpunkter till daniel.erlandsson@ostmedia.se