Alldeles nyligen presenterade pÄ utrikesminister Timo Soinis uppdrag fyra oberoende analytiker konsekvenserna av ett medlemskap i Nato. En av de fyra var tidigare svenske ambassadören i bland annat Helsingfors Mats Bergquist. De fyra utredarna, som lÀmnat rapporten pÄ rekordtid, skulle inte ta stÀllning i Nato-frÄgan utan bara bedöma konsekvenserna av ett Nato-medlemskap. Rapporten Àr inte ens 100 sidor lÄng. ABF ordnade ett seminarium med Mats Bergquist och journalisten och författaren Yrsa Stenius.
Ett finskt Nato-medlemskap skulle onekligen vara ett stort skifte i landets sĂ€kerhetspolitiska historia â rent av en vattendelare. Utredningen skriver initierat om Rysslands utveckling frĂ„n kalla kriget och framĂ„t. Det sĂ€gs att den ryska beslutsprocessen blivit mycket snabbare. Putin bestĂ€mmer allt sjĂ€lv. Samtidigt beskrivs Ryssland som en otillfredsstĂ€lld makt. En tidigare supermakt, som alls inte Ă€r nöjd med den internationella ordningen. Ett svenskt och finskt Nato-medlemskap skulle Putin uppleva som ett stort nederlag. Förmodligen, menar Mats Bergquist, skulle ett finskt medlemskap pĂ„ grund av historien och den lĂ„nga landgrĂ€nsen vara kĂ€nsligare Ă€n ett svenskt medlemskap. Mats Bergquist skriver i en artikel i Nordisk tidskrift att situationen i dag i Ăstersjön inte kan jĂ€mföras med kalla krigets laddade atmosfĂ€r. Men dagens Ryssland Ă€r uppenbart en revisionistisk stormakt.
AnhĂ€ngare till svenskt Nato-medlemskap pekar sĂ€rskilt pĂ„ Sveriges bristfĂ€lliga försvar. MotstĂ„ndarna menar att smĂ„ stater inte utan noggranna övervĂ€ganden bör Ă€ndra sin grundlĂ€ggande strategi, vilken i Sveriges fall varit styrande i 200 Ă„r. MotstĂ„ndarna menar ocksĂ„ att bĂ„de Ryssland och Nato tjĂ€nar pĂ„ att det finns ett alliansfritt omrĂ„de i Ăstersjön.
Finska NATO-analysen skriver utförligt om relationen till Sverige. Det sĂ€gs att skall en Nato-ansökan lĂ€mnas in skall den göras tillsammans mellan Finland och Sverige. De bĂ€gge lĂ€nderna skulle sĂ€kert vĂ€lkomnas i NATO. Men Ă€ven hĂ€r finns komplikationer. Rimligen mĂ„ste ett beslut om Nato-medlemskap först understĂ€llas svenska och finska folken i folkomröstningar. SĂ€g dĂ„ hypotetiskt att finska folket sĂ€ger nej och svenska folket sĂ€ger ja, hur gör vi dĂ„ ? I Moskva skulle beslutsfattarna se Ăstersjön som ett innanhav för Nato i fall Finland och Sverige gick med.
Yrsa Stenius med djupa kunskaper om det finska folkets sjĂ€l menade i ABF-debatten att OM det skall bli en Nato-anslutning mĂ„ste det ske gemensamt Finland och Sverige. Hon upplevde dock att ett Nato-medlemskap skulle kunna öka pĂ„ spĂ€nningen i Ăstersjön.
Yrsa Stenius kom med en intressant iakttagelse om hur Finland pÄ senare Är lyckats fÄ de ryska ledarnas förtroende. Finnar Àr lite saktmodiga och talar med smÄ bokstÀver. De har pÄ det sÀttet blivit mÀstare i överlevnad, menade Stenius. Man kanske kan sÀga att det blivit en statskonst. Finland har onekligen en 200-Ärig smÀrtsam relation med Ryssland. SÄ de vet vad de talar om. Folkopinionen i Finland i dag Àr inte i majoritet för Nato-medlemskap. Ett av regeringspartierna, samlingspartiet och dess ordförande Alexander Stubb Àr positiva till medlemskap.
I Sverige arbetar ambassadör Krister Bringeus med en svensk Nato-utredning, som berÀknas komma nÀrmaste mÄnaderna.