Vi Àr lyckligt lottade som kan ifrÄgasÀtta sophanteringen

En frustrerad lÀsare hörde av sig hÀromdagen och ville att vi skulle skriva om sophÀmtningen i VÀsterviks kommun, att Àven han som bara slÀnger tvÄ pÄsar i mÄnaden ocksÄ var tvungen att betala regelbunden hÀmtning. Han ville att vi skulle skriva nÄgra rader och sÀtta press pÄ de som bestÀmmer.

Presssfriheten Ă€r stark i Sverige, samtidigt som den Ă€r satt under press under stora delar av vĂ€rlden. Fejkade nyheter Ă€r samtidigt ett hot mot tilltron till medier, vilket exempelvis SVT:s Lisbeth Åkerman fick erfara nĂ€r en AI-genererad version av henne spreds i syfte att göra reklam för nĂ€tcasino.

Presssfriheten Ă€r stark i Sverige, samtidigt som den Ă€r satt under press under stora delar av vĂ€rlden. Fejkade nyheter Ă€r samtidigt ett hot mot tilltron till medier, vilket exempelvis SVT:s Lisbeth Åkerman fick erfara nĂ€r en AI-genererad version av henne spreds i syfte att göra reklam för nĂ€tcasino.

Foto: TT/Linus JE Elsinen

VĂ€stervik2024-05-03 00:00
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Och det Àr fullt möjligt att vi kommer borra i den frÄgan. Den engagerar sÀkert mÄnga, inte minst fritidshusÀgare som kanske bara Àr i stugan 1-2 veckor men fÄr betala hÀmtning för hela sommaren.

Men i den hÀr texten tÀnkte jag stanna vid det hÀr med att "sÀtta press" pÄ de som bestÀmmer.

SjÀlvklart kan det vara sÄ att sjÀlva publiceringen kan vara pÄverkande och att Àven sjÀlva samtalet med reportern kan sÀtta igÄng processer som leder till förÀndring.

Men den största pressen tror jag ligger i kunskapen. Att vi som nyhetsförmedlare sÀtter saker i ljuset och ger er lÀsare en bÀttre möjlighet att förstÄ det som hÀnder. Eller inte hÀnder. Och nÀr man som beslutsfattare kÀnner att folk har koll pÄ det man gör, dÄ sÀtts man under press. Och dÄ blir besluten och samhÀllet lite bÀttre.

För att det ska vara möjligt krÀvs pressfrihet. Att ingen myndighet ska kunna komma till oss och bestÀmma vad vi ska skriva om, eller inte. En lagstadgad frihet som möjliggör just det som mannen med soporna ville: Att sÀtta press pÄ beslutsfattare. Att göra samhÀllet bÀttre.

I Sverige Àr vi lyckligt lottade. Vi Àr ett av Ätta lÀnder dÀr organisationen Reportrar utan grÀnser beskriver pressfriheten som "Bra". Ytterligare 44 har en "tillfredsstÀllande situation".

Men 70 procent av vÀrldens lÀnder har "problematisk", "svÄr" eller "mycket allvarlig situation".

undefined
SÄ hÀr ser lÀget ut för pressfrihet, i vÀrlden. Cirka 70 procent av lÀnderna Àr orange- eller rödmarkerade.

Men det stormar Ă€ndĂ„ lite mer Ă€n vanligt runt sanningen, oavsett om budskapet Ă€r talat, skrivet, fotograferat eller filmat. Fejkade berĂ€ttelser kommer slag i slag frĂ„n olika regimer eller aktörer i vĂ€rlden som insett att det kan vara en minst lika effektiv krigsföring som att sjösĂ€tta en marktrupp. SĂ„g ni fejknyheten om att Ukrainas president Zelensky hade köpt nazisten Goebbels villa utanför Berlin? Hörde ni SVT:s nyhetsankare Lisbeth Åkerman berĂ€tta om en ensamstĂ„ende mammas glĂ€dje över en nĂ€tcasinovinst?

Desinformation gör vÄrt jobb svÄrare, men samtidigt Ànnu viktigare. I en krönika i Expressen refererar David Lagercrantz till New York Times, som beskriver sju steg bakom en effektiv desinformationskampanj. Det första Àr att "identifiera konflikter och göra dem vÀrre".

Man blir beklÀmd bara av att lÀsa en sÄn mening.

VÄrt mÄl med VT Àr precis tvÀrtom.