"Litteraturhistorien bör skrivas om"

Kvinnorna bör lyftas fram i litteraturhistorien. Det menar fem forskare vid Göteborgs universitet. En av dem är professor Åsa Arping, från Västervik.

Åsa Arping, från Västervik, är professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon har arbetat med forskningsprojektet tillsammans med fyra kollegor.

Åsa Arping, från Västervik, är professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon har arbetat med forskningsprojektet tillsammans med fyra kollegor.

Foto: Privat

Sverige2019-09-18 21:30

Den rådande bilden av vilka svenska författare som var framgångsrika under 1800-talet är skev. Det menar Yvonne Leffler, Åsa Arping, Jenny Bergenmar, Gunilla Hermansson och Birgitta Johansson Lindh som ligger bakom forskningsprojektet "Swedish women's writing on export". 

Svenska författare som Emilie Flygare-Carlén och Fredrika Bremer översattes och spreds utanför landets gränser i tio gånger högre utsträckning än exempelvis Carl Jonas Love Almqvist. Ändå är det framför allt han som lever kvar i den svenska litteraturhistorien. Nu kan alltså de fem forskarna från Göteborgs universitet visa att flera svenska kvinnliga författare var storsäljande celebriteter under 1800-talet. 

Åsa Arping berättar om arbetet:

– Tack vare att många bibliotekskataloger och tidningar världen över numera kan nås digitalt har vi fått fram helt nya fakta om vilka svenska författarskap som verkligen spreds internationellt under 1800-talet. Eftersom litteraturhistorien snarare bygger på olika författares status inom landet menar vi att den rådande bilden inte stämmer.

Vad fick er att vilja dra igång forskningsprojektet?

– Vi var en grupp som läste och diskuterande kvinnliga 1800-talsförfattare och började fundera över hur de spreds och togs emot utomlands.

Ni har ju tittat på fem kvinnliga författare, verksamma på 1800-talet: Julia Nyberg, Fredrika Bremer, Emilie Flygare-Carlén, Anne Charlotte Leffler och Selma Lagerlöf. Hur gjorde ni urvalet? 

– Vi ville sprida ut undersökningen över hela 1800-talet och få med olika genrer – poesi, prosa och dramatik. Var och en av oss valde en författare som vi var särskilt intresserade av. Jag har själv tittat på mottagandet av Fredrika Bremers romaner, framför allt i USA. Vi jämför också de utvalda författarnas spridning med flera andra samtida författare, bland andra Marie Sophie Schwartz, Esaias Tegnér, Carl Jonas Love Almqvist, Viktor Rydberg och August Strindberg.

Vad förvånade dig mest under arbetets gång?

– Vi hade ju anat att vi var något intressant på spåren, men det vi såg överskred våra vildaste fantasier! I Östeuropa var Emilie Flygare-Carlén en av de mest översatta författarna under hela 1800-talet, tillsammans med Charles Dickens och Alexandre Dumas (den äldre). I USA pågick under 1840-talet en regelrätt jakt mellan olika förlag om vem som kunde ge ut Fredrika Bremers böcker först och billigast. Hon var omåttligt populär och kallades för Sveriges Jane Austen.

– De kvinnliga författarna var mångdubbelt mer översatta, spridda och omskrivna än samtida svenska manliga kolleger. Vi har inte tittat direkt på försäljningssiffror men i synnerhet Fredrika Bremer och Emilie Flygare-Carlén sålde ofta i tiotusentals exemplar per utgåva exempelvis i USA, det kan vi se i förlagens tidningsannonser.
Varför har de här författarna hamnat i skymundan eller åtminstone inte omnämnts som de internationella celebriteter de var?
– Det finns flera orsaker. Nya estetiska ideal kring sekelskiftet 1900 gjorde att författarna ansågs omoderna. Att flera av dem varit så populära låg dem också i fatet. I efterhand stämplades de som av låg kvalitet fastän de hade varit högt respekterade i sin egen samtid. Uppgifter om antalet översättningar och mottagandet i pressen har inte varit tillgängliga digitalt förrän under senare år, vilket har gjort det svårt att ta reda på hur det sett ut internationellt.

Ett pennskrin tillverket i Birmingham, med Fredrika Bremer och Emilie Flygare-Carlén på locket. "Fredrika Bremer var omåttligt populär, inte minst i USA. Hon kallades för Sveriges Jane Austen", säger Åsa Arping.
Ett pennskrin tillverket i Birmingham, med Fredrika Bremer och Emilie Flygare-Carlén på locket. "Fredrika Bremer var omåttligt populär, inte minst i USA. Hon kallades för Sveriges Jane Austen", säger Åsa Arping.
Några av deras kända verk

Julia Nyberg (1785 - 1854): Vårvindar friska, Fruktmånglerskan med tapperhetsmedalj.

Fredrika Bremer (1801 - 1865): Hertha, Hemmen i den nya världen, Familjen H***

Emilie Flygare-Carlén (1807 - 1892): Rosen på tistelön, Paul Väring.

Anne Charlotte Leffler (1849 - 1892): Skådespelerskan, Ur Lifvet I, Ur Lifvet II. 

Selma Lagerlöf (1858 - 1940): Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, Jerusalem, Gösta Berlings saga. 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!