I dagarna släpps Louise Hoffstens nya album "På andra sidan Vättern" - ett album om att hitta hem.

Skivbolaget beskriver Louise Hoffstens nya album som det ärligaste hittills.

LeMarc mentor

Och den här gången har Louise Hoffsten befunnit sig här och nu. Hittat hem till sig själv (vilket en av låtarna också handlar om), blivit rockigare och vågat gå loss på det svenska ännu mer.

Albumet "På andra sidan Vättern" är en fortsättning på "Så speciell" som kom för två år sedan. Då inleddes samarbetet med Peter LeMarc som blev hennes mentor i textskrivandet ("han har varit väldigt finkänslig och mån om att det är jag som ska stå för låtarna"), och han medverkar också nu.

Utanförskap

"Ligger här och väntar på att nån ska komma in, ligger här och väntar på min medicin. En samling främlingar i samma rum, vem dom är, är ett mysterium" sjunger hon i "Jag vet".

På elva låtar hinner Louise Hoffsten berätta om sjukhusvård för sin kroniska MS-sjukdom, utanförskap, om att förlora någon som betyder mycket, och om svårigheterna att hålla ihop en relation.

Hennes pappas goda äktenskapsråd blev låten "Förlåt".

Söker fast jobb

Låten "Komposten" handlar om att slänga alla sina misslyckanden och sedan skapa någonting bra av dem. Inspirationen kommer från en resa till Afrika där Louise Hoffsten besökte ett slumområde i Nairobi.

En man kom fram och ville visa henne någonting han var väldigt stolt över.

Nu väntar en omfattande Sverigeturné med start i januari. Louise Hoffsten har ett uppbokat år framför sig.

Kul, men hon drömmer också om ett fast jobb med rutiner och utan långa resor.