Inne på Niklas kontor på Östra kyrkogatan dröjer sig gärna besökaren kvar. Här finns nämligen mycket att titta på.

Så snart man tagit klivet över tröskeln inser man att Niklas är en samlare. Gamla vykort, affischer, biljetter, snygga förpackningar och seriefigurer trängs i hyllor och på väggar här inne.

- Jag är en retrofanatiker, eller en urban-arkeolog som det ibland kallas, erkänner Niklas utan pardon och med ett stort leende på läpparna.

Under många år har han företagit kulturspaning i Tjust. Gissningsvis är det ett ständigt pågående projekt, en instinkt som liksom reflexmässigt slås på så snart han skymtar något som kan vara betydelsefullt.

Har man väl börjat intressera sig och leta efter saker från svunna tider sätter det sig till slut i ryggmärgen, menar han.

Rostiga gamla bensinpumpar, trasiga neonskyltar och förmultnade fasader - allt har en historia att berätta.

Mycket av det som Niklas intresserar sig för berättar om det svenska folkhemmet, om guldåldern, förklarar han.

- Efter andra världskriget låg Sverige i framkant på många områden, inte minst ekonomiskt. Vi importerade ju till och med arbetskraft från andra länder eftersom den inhemska inte räckte till.

- Alla fick det bättre. Man hade råd att konsumera mer och att resa. Det framgår väldigt tydligt när man tittar på de annonser som producerades under den här tiden.

I boken "Nostalgisk återblick från Tjust" är det i synnerhet den grafiska utvecklingen som Niklas lyfter fram.

Timmar i sträck har han suttit försjunken i gamla Västerviks-Tidningar i föreningsarkivets källarlokal vid Spötorget.

Förutom den rent geografiska begränsningen har han också begränsat sig till åren 1920-1979.

I boken kan man få inblick i flera företag som fanns i Tjust och hur de annonserade för att nå sin målgrupp.

- Det är fantastiskt intressant att iaktta hur språkbruk och fototeknik har förändrats genom åren. Både vad gäller det grafiska språket och det verbala. Var tog exempelvis ord som ekipering, dynamo, grammofon och utensilier vägen?

Niklas poängterar att det här var en tid då medietekniken var analog och det mesta gick i svartvitt.

- När man så småningom lyckades åstadkomma trycksaker i färg blev det mesta felkomponerat och uppskruvat till max. Vår generation skrattar åt det men då var det ju nytt och häftigt.

För övrigt var lokaltidningen det medium som företagen i första hand använde sig av för att nå ut till kunderna.

I dag finns mängder av kanaler att välja på för att sprida sitt budskap.

- Texten i boken är skriven utifrån ett dagsperspektiv. Jag beskriver perioden utifrån hur jag själv uppfattar och tolkar den genom de rester och spår som finns kvar.

- Boken riktar sig i första hand till dem som har någon slags anknytning till trakten. Förhoppningsvis kan den väcka känslor och minnen till liv, säger Niklas Wrångberg.