Den här gången får musiken ett lika stort utrymme som det talade ordet. ”På affischen står det stand-up, men inte i kontraktet” är hans egen kommentar till kvällens upplägg. Tillsammans med gitarristen Göran Berg och Gunnar Frick på bl a klaviatur och gitarr framför han en rad vemodiga och medkännande visor.

Föreställningen är lågmäld, nästan trevande, men skrattet är aldrig långt borta. Jesper Odelberg blandar humor med allvar och skratt med sorg. Det övergripande temat är tillgänglighet i alla dess former eller snarare bristen på delaktighet för både funktionshindrade och alla andra. Jesper Odelberg tar tydlig ställning för de svaga, pekar på orättvisorna i ett samhälle som han upplever hela tiden försämras. Han plockar fram konkreta exempel som omöjligheten för en rullstolsburen att ta ut pengar från en bankomat. ”Det är enklare att råna en bank” säger han med glimten i ögat. Jesper Odelberg tar också upp problemet med färdtjänst. På nåder kan man beställa färdtjänst med 24 timmars framförhållning, något han kallar för ”planerad spontanitet”. Allt utgår från hans personliga erfarenheter. Men det blir högst allmängiltigt när upplevelserna presenteras, inte sällan med självironi, som stand-up eller tonsatta texter.

Jesper Odelberg anser att det pågår ett förtryck mot funktionshindrade i Sverige, att det är en fråga som inte tas allvar. Som ett exempel berättar han om när han besökte politikerveckan i Visby för att debattera de funktionshindrades situation med Björn Söder i Sverigedemokraterna. Men enligt Jesper Odelberg så blev det ingen debatt eftersom Björn Söder bara pratade om Sverige åt svenskarna. Inspirerad av mötet med Sverigeddemokraterna skrev han, på båten från Gotland, kampsången Ringarna på vattnet som blir kvällens andra sång.

Artikelbild

| Gunnar Frick på bl a klaviatur.

Sångerna han sjunger är dels egna kompositioner, svenska tolkningar av låtar av Billy Bragg och Pink Floyd, men också visor av bl a Christina Kjellsson och Fred Åkerström. Hans önskan har alltid varit att få ägna sig åt musik, men oförstående lärare tvingade honom att gå Kontor och distributionslinjen. ”Det har jag ju haft en jävla nytta av” konstaterar han sarkastiskt. Jesper Odelbergs musiker är erfarna och drivna. Deras insats färgar sångerna och ger materialet en tilltalande dynamisk karaktär, vilket blir extra påtagligt när Göran Berg traktera slidegitarr eller Gunnar Frick spelar steel guitar.

Kvällen avslutas med en tolkning av Cornelis Vreeswijks låt Veronica.