Det var lĂ€nge sedan Bruce Willis brydde sig om vad han presterade pĂ„ jobbet men kanske finns det fortfarande en och annan âDie Hardâ-nostalgiker dĂ€r ute som Ă€ndĂ„ hoppas pĂ„ en gnutta McClane-magi. Men, tyvĂ€rr. Inte den hĂ€r gĂ„ngen heller.
Framför allt Ă€r rollsĂ€ttningen tveksam eftersom Willis patenterade good guy-utstrĂ„lning blandar ihop korten pĂ„ ett obehagligt vis i den hĂ€r nyversionen av âDeath wish â vĂ„ldets fiende nr 1â (1974).
PÄ den tiden var det Charles Bronson som tog pÄ sig rollen som nattlig domare och bödel pÄ New Yorks gator. Den hÀr versionen utspelar sig i Chicago. Varje dag rapporteras det om dödligt vÄld och pÄ sjukhuset jobbar Paul Kersey för att rÀdda liv. Han Àr en vÀlbÀrgad lÀkare som lever ett ordnat liv med sin familj.
Men allt förÀndras nÀr hans fru dödas och hans dotter hamnar i koma efter ett vÄldsamt rÄnförsök i hemmet. NÀr polisen inte kommer nÄgon vart i utredningen drar han pÄ sig en luvtröja och skjuter tvÄ bilrÄnare till döds (!). Sedan skjuter han en knarklangare (!). Ingen av dem har alltsÄ med hans frus mord att göra. Det Àr bara början pÄ en kavalkad av ologiska hÀndelser och geggiga, dödliga uppgörelser.
DÀr nÄgonstans tappas den mikroskopiska chansen till en relevant moralisk diskussion kring hÀmnd, Kersey flippar ju bara. Det gjorde Bronson pÄ sin tid ocksÄ men han hade Ätminstone en psykopatisk mördarmaskinspersona som gjorde det hela lite trovÀrdigt.
Att Bronson mestadels mejade ner svarta och mexikaner var kontroversiellt redan dĂ„ â originalet ska ocksĂ„ ha varit den mycket filmintresserade Lasermannens favorit, om man ska tro tv-serien om honom.
Nu Ă€r den hĂ€r filmen sĂ„ dĂ„lig att den Ă€r svĂ„r att ta pĂ„ allvar. Men nog kĂ€nns det som ett obehagligt tecken i tiden att âDeath wishâ sĂ€tter en dokumenterat mysig typ som Bruce Willis i huvudrollen och sedan ogenerat propagerar för vĂ„ldsam medborgargardes-mentalitet utan att det blir nĂ„gra konsekvenser? (TT)