– Antalet ansökningar till Visskolan har aldrig varit så lågt tidigare, läget är katastrofalt, säger Ingrid Hogman som är kursansvarig.
Bara sex-sju ansökningar inkom under våren och av dem är nu alltså endast en person antagen och anmäld till kursstart.
– Några fick jobb och en ville till syvende och sist inte flytta hit från västkusten.
För Folkmusiklinjen ser läget något bättre ut men även där har man upplevt en nedgång de senaste åren. Något som även gäller för textillinjen. Men värst är det alltså för Visskolan.
– Nu försöker vi oss på en ordentlig drive och tar hjälp av alla vi kan komma på. Det gäller ju att höras och synas, säger Hogman.
Dels produceras filmer om utbildningen som ska spridas via sociala medier. Man har också tagit kontakt med gamla elever med förhoppningen att de ska hjälpa till att sprida ordet, och uppmuntra musikintresserade vänner och bekanta att söka till skolan. Man hoppas också på stöttning från Riksförbundet Visan och Yrkestrubadurernas förbund.
– Under Visfestivalen kommer vi att vara ute på stan och kampanja för skolan, säger Ingrid Hogman.
Vad är din teori om varför antalet ansökningar sjunkit så mycket?– En förklaring tror jag kan vara att det blivit bättre på arbetsmarknaden. Många unga väljer att jobba istället för att plugga musik.
– Vidare är kullarna från mitten av 90-talet och fram till början av 2000-talet relativt små. Det kan också ha betydelse. För även om vi har blandade åldrar på skolan är trots allt majoriteten av studenterna unga människor mellan 20 och 30 år gamla.