Förra året när jag var på denna festival var det kallt och regnigt men denna lördag är det strålande sol och verkligen perfekt väder för att vara ute och lyssna på musik. Området är lite större i år med lite mer matutställare, man har också alkoholtillstånd för hela området så man kan köpa sin öl och röra sig fritt vilket verkade vara ett populärt inslag. Musiken är som förväntad hård, kraftfull och aggressiv och de man pratade med tyckte det var väldigt hög kvalitet på årets band. Några jag träffade påpekade att det var mycket större band än vad man tror här i Gamleby så det skulle lätt kunna vara kanske tusen personer till.
Tyvärr var det just det att det var inte så mycket publik, det borde verkligen vara fler tyckte det flesta som var där men dom som var där stortrivdes med hela arrangemanget. Hela fem tributeband uppträdde så det borde ha lockat mer publik sa någon annan. Stämningen var avslappnad och familjär, det är som alla känner alla och man hälsade och kramade varandra vart man än såg. Trots den aggressivitet man kan se på scen så är detta den vänligaste och fredligaste publiken man kan uppleva och långt ifrån bråk och stök på något sätt.
Westbay Heaven & Hell festival bedrivs av föreningen Westervik Rock events och de har lagt ner stort jobb tillsammans med Gamleby Folkpark för att få till en så bra festival som möjligt. Många tycker det är en bra blandning av band i år med större bredd som passar flera och jag kan bara hålla med.
Det är befriande att vara på Westbay Hevaen and Hell festival, jag förväntade mig långhåriga rockers i svarta kläder med mycket tatueringar och det är precis det jag fick och det är precis det jag ville ha. Alla är sig själva, trevliga och sociala, man trivdes helt enkelt. Det fanns inget påklistrat eller oäkta, detta är en livsstil och man känner sig välkommen in i denna värld.
Bandet Seventribe från Västerås är en fantastisk kontrast till alla svartklädda på festivalen då de spelade hardcoretung influerad metal i rosa tröjor. Ett frenetiskt hoppande och headbangande på scenen och i sitt sista nummer går större delen av bandet ut i publiken och spelade. Trots liten publik gav de järnet och det är proffsigt, vilket jag tyckte alla band gjorde. Inte lätt att spela inför ibland nästan tomma läktare men man gjorde sitt bästa och levererade.
Jag gillar Westbay Heaven & Hellfestival och får lust att ge mig in i denna familjära sköna stämning. Lägga kameran och penna åt sidan och headbanga trots att jag inte har något långt hår som jag kan kasta lite hur jag vill. Musik är till för alla i alla dess former så jag hoppas festivalen får leva vidare och att publiken hittar hit, för det är festivalen värd.