00-talets litteratur: Starkt sug efter verklighet
Det litterära 00-talet bjöd på prisade romaner om flickor och gränsöverskridande kvinnor. Samtidigt kom hämndlitteraturen som slog tillbaka på författarna själva.
Daniel Sjölin. Foto: Dan Hansson/SvD/Scanpix
Foto: Dan Hansson / SvD / SCANPIX
Enkät
1. Vilken svensk roman/diktsamling tycker du är typisk för 00-talet?2. Vilken svensk roman/diktsamling minns du helst från 00-talet?
Mikael van Reis, kritiker på Göteborgs-Posten:1.S tieg Larssons Millennium-serie - symboliserar kriminalromanens återkomst och ojämförliga publiksuccé i inrikes och utrikes. Inte bäst, men just nu mest.2. Johannes Anyuru: "Det är bara gudarna som är nya". Vart fyrtionde år föds en Göran Sonnevi (f 1939) i svensk litteratur - hämningslöst lyrisk, kosmisk, musikalisk, nutida. I den kommande litteraturen är det mycket möjligt att han heter Johannes Anyuru (f 1979).Aase Berg, författare och kritiker på Expressen:1. "Myggor och tigrar" av Maja Lundgren och "Går det åt helvete är jag ändå född" av Agneta Klingspor. Motivering: Båda de här författarna är extremt modiga, de ser viktiga tabun och förtryckarstrukturer i tiden, och de vågar formulera dem.2. Daniel Sjölins "Världens sista roman" och Annika Korpis "Hevonen häst". Båda experimenterar med jaget på ett nytt sätt, ett sätt som pekar vidare. Diktsamling jag helst minns: "Allt" av Eva Kristina Olsson.
Daniel Sjölin, författare och programledare för litteraturmagasinet "Babel" i SVT:1. Maria Svelands "Bitterfittan". En journalistiskt skriven, självbiografiskt färgad roman som bär fram ett angeläget debattämne utan att lämna gåtor efter sig. Den skräddarsydda kultursidesromanen.2. Alejandro Leiva Wengers tunna lilla novellsamling "Till vår ära". Innebar startpunkten för en intressantare prosa, med namn som Lotass, Stridsberg, Tich? med flera i tät efterföljd.
Madeleine Grive, redaktör på tidskriften 00-tal:1. Någon av Johan Jönsons, Ida Börjels eller Ulf Karl Olov Nilssons diktsamlingar. "Allt" av Martina Lowden.2. "Kicki och Lasse" av Peter Kihlgård. Han har en otrolig berättarnärvaro och håller greppet om läsaren hela tiden.
Per Svensson, kulturskribent på Sydsvenskan:1. "Myggor och tigrar" av Maja Lundgren. Narcissistisk, paranoid, besatt av status och hierarkier, mediemanisk, genreupplöst.2. "Gangsters" av Klas Östergren. En mogen mästare korsar sina spår. Transcendental nostalgi.
Mikael van Reis, kritiker på Göteborgs-Posten:1.S tieg Larssons Millennium-serie - symboliserar kriminalromanens återkomst och ojämförliga publiksuccé i inrikes och utrikes. Inte bäst, men just nu mest.2. Johannes Anyuru: "Det är bara gudarna som är nya". Vart fyrtionde år föds en Göran Sonnevi (f 1939) i svensk litteratur - hämningslöst lyrisk, kosmisk, musikalisk, nutida. I den kommande litteraturen är det mycket möjligt att han heter Johannes Anyuru (f 1979).Aase Berg, författare och kritiker på Expressen:1. "Myggor och tigrar" av Maja Lundgren och "Går det åt helvete är jag ändå född" av Agneta Klingspor. Motivering: Båda de här författarna är extremt modiga, de ser viktiga tabun och förtryckarstrukturer i tiden, och de vågar formulera dem.2. Daniel Sjölins "Världens sista roman" och Annika Korpis "Hevonen häst". Båda experimenterar med jaget på ett nytt sätt, ett sätt som pekar vidare. Diktsamling jag helst minns: "Allt" av Eva Kristina Olsson.
Daniel Sjölin, författare och programledare för litteraturmagasinet "Babel" i SVT:1. Maria Svelands "Bitterfittan". En journalistiskt skriven, självbiografiskt färgad roman som bär fram ett angeläget debattämne utan att lämna gåtor efter sig. Den skräddarsydda kultursidesromanen.2. Alejandro Leiva Wengers tunna lilla novellsamling "Till vår ära". Innebar startpunkten för en intressantare prosa, med namn som Lotass, Stridsberg, Tich? med flera i tät efterföljd.
Madeleine Grive, redaktör på tidskriften 00-tal:1. Någon av Johan Jönsons, Ida Börjels eller Ulf Karl Olov Nilssons diktsamlingar. "Allt" av Martina Lowden.2. "Kicki och Lasse" av Peter Kihlgård. Han har en otrolig berättarnärvaro och håller greppet om läsaren hela tiden.
Per Svensson, kulturskribent på Sydsvenskan:1. "Myggor och tigrar" av Maja Lundgren. Narcissistisk, paranoid, besatt av status och hierarkier, mediemanisk, genreupplöst.2. "Gangsters" av Klas Östergren. En mogen mästare korsar sina spår. Transcendental nostalgi.
Så jobbar vi med nyheter