Att fylla 40 är stort. Och man kan inte säga att Alfons Åberg gått miste om någon uppvaktning. Nyligen öppnade jubileumsutställningen "Kolla Alfons Åberg - 40 år!" på Stockholms Stadsmuseum och uppmärksamheten kring den älskade barnboksfiguren har varit stor.
På Västerviks stadsbibliotek uppmärksammar man jubileet med en monter fylld av Alfonsprylar. Där finns bland annat Alfons-dockor, en pipa och exempel på böcker i utlåningssortimentet - där det finns Alfonsböcker på åtta olika språk.
Varför är det ett sånt ståhej kring Alfons Åbergs födelsedag?
- För att han är så bra! säger Åsa Österlöf, som bland annat jobbar som skolbibliotekarie i kommunen.
Hon säger det med eftertryck och hennes kollega, barnbibliotekarien Petronella Winbladh, håller med:
- Nästan alla har vuxit upp med Alfons, säger hon.
Åsa Österlöf inflikar att även den äldre generationen har bra koll på den klurige killen Alfons. Har man inte själv läst böckerna, så har man förmodligen läst dem för sina barn.
Och att historierna om Alfons fortfarande håller, är uppenbart. Tillsammans med Astrid Lindgrens karaktärer och deckarduon Lasse-Maja, toppar Alfons Åberg år efter år bibliotekens utlåning.
- Många andra 70-talsböcker skulle man verkligen inte vilja läsa i dag. Men det gäller inte Alfons, säger Petronella Winbladh.
Vad är det som gör Alfons så speciell?
- Böckerna tar upp en massa saker utifrån ett barns perspektiv. Alfons funderar kring ditt och mitt, över kompisar och om man kan leka med tjejer eller inte, säger Åsa Österlöf.
Vilken är din egen Alfons-favorit?
- Aja baja, Alfons Åberg! Utan tvekan.
Har Alfons förändrats genom åren?
- Nej, jag tror att han är sig ganska lik. Författaren, Gunilla Bergström, har följt med i utvecklingen, säger Petronella Winbladh.
Ett exempel är boken Alfons och soldatpappan, där Alfons har en invandrad kompis där familjen flytt från kriget. En - tyvärr - vanlig verklighet för barn i dag, men inte lika vanlig på 1970-talet.
- I senaste boken, Alfons och styrkesäcken, tycker jag också att Alfons har blivit lite vässad, säger Åsa Österlöf.
I boken är Alfons enväldig härskare över sitt eget land, Egenlandet. Han tror att han är väldigt rättvis men kan inte se att folket har det dåligt. Till slut gör de uppror mot honom.
Att boken ger tankekopplingar till diktaturer i världen, är uppenbart. Men kan böckerna analyseras ännu djupare, kan man undra?
- Det kan de säkert, säger Åsa Österlöf. Men jag vill inte lägga tolkningar på någon annan. Det är upp till varje läsare att själv tolka böckerna som man vill.