Adonis berättar arabvärldens historia

- Det finns ett nytt land i vår värld och det är poesins, kärlekens och kreativitetens värld. Kulturen överskrider alla gränser. På så sätt är Tranströmer och Ekelöf araber lika mycket som de är svenskar, skrattar Adonis.
Det är en gråhårig och karismatisk man i 70-årsåldern, i kavaj och elegant halsduk, som intresserat och uppmärksamt lyssnar och svarar på frågor på tydlig och långsam franska. Han är på besök i Sverige i samband med att hans senaste bok kommer på svenska. Det är det unika diktverket "Boken" som översatts - det vill säga första bandet av tre, "Platsens gårdag nu". Tio år har det tagit att skriva "Boken" - som bygger på 60 års erfarenhet - och resultatet liknar inte något annat.
- Det har varit ett experiment. Jag har ägnat mycket tid åt att hitta rätt form för att kunna uttrycka resan genom den arabiska kulturen.

"Boken" har bland annat utsetts till den bästa någonsin på arabiska. Men det handlar inte om lättsam poesi. Adonis texter ställer höga krav på sin läsare, men skönheten som förknippas med hans formuleringar finns fortfarande där.
- För mig är läsaren inte en enkel konsument. Läsaren är också med och skapar och det är den skaparen vänder jag mig till.
På närmare 400 sidor berättar Adonis den arabiske 900-talspoeten al-Mutanabbis historia. Som Dantes Vergilius fungerar han som en följeslagare och guide genom den arabiska kulturhistorien. Dikter skildrar al-Mutanabbis liv tillsammans med berättarens kommentarer vid sidan av. Varje sida innehåller tre eller fyra texter. Infällt finns också dikter tillägnade ett antal förislamska poeter.
- Filmen har inspirerat mig. Där kan man se konst, följa en diskussion och höra musik - en berättelse äger rum på så många plan samtidigt. Jag är ute efter den multimediala formen.

För att svenska läsare ska ha en chans att hänga med har den svenske översättaren och förläggaren Hesham Bahari tillfogat förklarande noter som inte finns med i den arabiska originalutgåvan. I arabvärlden är al-Mutanabbi ett lika välkänt namn som vår egen Strindberg, här är han likväl så gott som okänd.
al-Mutanabbi kan också ses som ett slags alter ego för Adonis. Ett millennium skiljer dem åt, men likheterna är tydliga. Båda räknas som underbarn och skrev dikter i tioårsåldern, båda fängslades i unga år för politisk aktivism, båda upptäcktes av tidens makthavare.
Hur känns det att överge ett verk som det här efter tio år?
- Jo, men för att skapa måste man kunna glömma. För att se bättre och för att kunna göra framsteg.
Den obligatoriska frågan: Nobelpriset - hur känns det att ständigt omnämnas som kandidat?
- Jag betraktar mig inte som en kandidat. Det är inte mitt problem, jag känner inte till att jag skulle vara en kandidat.
I arabvärlden är Adonis nummer ett bland de intellektuella, men säljer inte lika bra som mer lättillgängliga författare. Den arabiska traditionen är tydlig, men namn som Rimbaud och Saint-John Perse nämns också när man talar om Adonis poesi.
I Sverige trycks hans böcker i stora upplagor jämfört med annan poesi och hans namn nämns ofta tillsammans med Tranströmer.

Sedan många år tillbaka lever Adonis i Frankrike, dit han flydde från Libanon med sin familj.
Vardagen där består av arbete mer än något annat. Men vid sidan av skrivandet och läsandet är konsten ett sätt för Adonis att koppla av. Han gör kollage och har haft två egna utställningar. Ville han skulle han kunna ställa ut mycket oftare, avslöjar han leende.
- Oss emellan: min konst säljer väldigt bra.
Böckerna han läser handlar om vitt skilda ämnen som politik, Bibeln - och lite poesi. Men romaner läser han helst inte.
- Att få en historia berättad för mig ger mig inget. Livet är den största berättelsen, varför ska man upprepa den? Livet ska inte reproduceras, det ska levas.