Årets märkligaste helg

Vuvuzela Kommer det i dag, i Stockholm såväl som i TV, att låta precis som på Fotbolls-VM i Sydafrika?

Kultur och Nöje2010-06-21 13:13
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Häromdagen, 12 juni i Aftonbladet, skrev Åsa Linderborg bland annat så här efter att ha beskrivit vuvuzelan, den plasttuta som tagit död på all vacker körsång samt sjungande hejarklackar under VM: "På lördag (det är i dag det - min parentes) är det bröllop i Stockholm. Klockan 18 på Lejonbacken ska 250 körsångare ur arméns musikkör sjunga sin lov för privilegiesamhället och feodalismen. Det är då, men bara då, som man kan ha nytta av en vuvuzela. Sydafrikanerna må gärna dränka tusentals engelska fotbollsfans. Men med ett schysst plaströr kan vi republikaner enkelt brotta ner 250 sjungande majorer."Så långt Åsa Linderborg.Hur republikansk jag än är i grunden blir jag bara beklämd av hennes förringande av en lustfylld händelse. Det handlar ändå om en ung kärleksfull satsning som sprider glädje, värme och god vilja över hela vårt land, ja över hela den del av vår värld som ännu kan stava till fred.Att det inte är kungafamiljen som ligger bakom alla överdrifter och rena stolligheter är självklart. Där är det, lika självklart, näringslivet som driver på. Det talas om jättelika förtjänster. Aftontidningarna har inte utrymme för andra ämnen än de två nämnda, VM och Bröllopet.Monarkin är inte evig. Tämligen säkert somnar den in en vacker dag. Men just nu sprider den stark PR om Sverige. På måndag, kanske tisdag, är det hela över. Utom för de inblandade. För när kan Victoria och Daniel börja skymta ett eget vardagsliv?Inte är jag väl ensam om att varken berusas av VM eller Bröllopet? Hur ser då helgen ut för oss? Finns det något mer än att fixa till grill i grönskan? När det gäller lördagen är våra vanligaste helgarrangörer, både inom och utanför kyrkorna tystare än någonsin. Allsång för barn mitt på lördagen i Stadsparken är ett undantag.Trivsamma musikstunder på lördagskvällen brukar annars kyrkorna lova, liksom mer världsliga arrangörer. I torsdagens Kyrkoguide skymtade inte en enda. Restaurangerna - i varje fall de som har vida TV-skärmar - håller generöst öppet.Vad gör vi då? Tar det lugnt, tror jag. Njuter av ett alldeles privat välbehag, just det som jag tror att det unga brudparet längtar allra mest efter. Är det något vi kan önska dem lycka till i så är det väl just detta, deras eget personliga, växande liv tillsammans!